Start

/

Många elever vill utvecklas längre och snabbare kunskapsmässigt

Våra erfarenheter från förra året är blandade eftersom vi ser många olikheter mellan skolor. Det finns fortfarande brister och utvecklingsområden, men det är samtidigt viktigt att säga att det finns många skolor och verksamheter med goda arbetssätt. 

I våra granskningar har vi sett skolor som ger alla elever en bra, variationsrik och individanpassad undervisning. I dessa skolor finns till exempel rika möjligheter till utmaningar för elever som vill nå längre i sin kunskapsutveckling. Genom Skolenkäten vet vi att många elever är nyfikna och vill ta ytterligare kliv i olika ämnen. I de här skolorna främjar rektor lärarnas arbete för att stimulera och möta elevernas behov av utmaningar genom att följa upp och utvärdera undervisningen. 

Vi har också sett att vissa skolor har ett gott arbete med att utreda och ge stöd till elever i behov. Skolorna erbjuder extra anpassningar eller särskilt stöd som möter elevens faktiska behov. Det finns en god samverkan inom skolan för att utreda elevens stödbehov ur olika perspektiv. 

Det här är bara två exempel på vad vi på Skolinspektionen lagt märke till vid våra inspektioner och besök runt om i landets skolor. Fler exempel finns i årsrapporten. Rektorer och lärare har ofta svåra utmaningar i skolan, men exemplen ovan visar att det också finns lösningar. Här är det viktigt att det finns bra förutsättningar för alla rektorer och lärare, men det måste också finnas systematik, en god kollegial samverkan och möjlighet att förbereda undervisningen.  

Flera av de skolor vi har granskat har dock brister och utvecklingsområden. Inom vissa områden återstår mycket att göra. I årsrapporten har vi fokuserat på att lyfta fram utvecklingsområden som vi tror är viktiga för flera skolor. Varför? Jo, vår uppgift är att synliggöra vanliga brister för att berörda skolor ska förbättra sin verksamhet, men också för att andra skolor som inte berörs av granskningen ska kunna få kunskap som också är bra för deras utveckling. 

I den här årsrapporten uttrycker vi en särskild oro över de stora behov som elevhälsan har. Här har vi sett att resurserna ofta är knappa och att det många gånger inte finns tillräcklig planering för hur elevhälsan kan användas. Det här är något vi även lagt märke till i våra egna granskningar. När Skolinspektionen till exempel undersökt långtidsfrånvaro och hur studieavbrott i gymnasiet kan förebyggas har vi konstaterat att elevhälsan är en mycket viktigt resurs. Detsamma gäller när vi granskar nyanländas skolsituation, eller hur hälsofrämjande arbete bör bedrivas och hur skolan bäst motverkar kränkningar. Flera personer som Skolinspektionen intervjuat uttrycker också vikten av elevhälsans insatser, men användningen av dess insatser är ändå ofta inte tillräcklig. När resurserna är små faller ofta flera uppgifter, till exempel att utreda stöd till enskilda lärare. Sådana insatser bör kombineras med elevhälsans perspektiv och kompetens. 

Att elever ska få ett bra stöd är en fråga som Skolinspektionen fokuserat på i många år. Under 2016 har vi på ett tematiskt sätt även analyserat elevers behov av att utvecklas mer och längre. Det handlar om alla de elever, cirka en tredjedel i vår enkät, som säger att utmaningarna i skolan inte är tillräckliga. Det är såklart viktigt att ta vara på gnistan och nyfikenheten hos elever som vill utvecklas. Den får inte tappas bort! 

När vi gått igenom ett antal kvalitetsgranskningar har vi sett att arbetet med att ge tillräcklig stimulans många gånger varit otillräckligt. En vanlig förklaring är att lärare säger att de inte hinner. Det är svårt att individanpassa undervisningen och det är då enklare att lägga undervisningen på en medelnivå för alla. Detta kan innebära att elever som kan och vill gå vidare, inte får tillfälle att utforska och fördjupa sig i ett ämne. I den engelska inspektionen, där jag nyligen varit på besök, finns också detta ämne på agendan – man talar där om "missed opportunities” för elever. 

En vanlig fråga vi på Skolinspektionen får är om problemet med att kunna ge utmaningar i undervisningen för elever som kommit långt, också kan ha påverkat svenska elevers sammantagna kunskapsresultat. Här har vi inget svar. Vad som har påverkat kunskapsresultaten är en mycket komplex fråga och något som Skolverket och forskarsamhället jobbar med. Generellt vill jag dock peka på möjligheten att använda Skolinspektionens iakttagelser för forskning och analys. Själva lyfter vi fram utmaningar i undervisningen av flera skäl. Det är för det första en rättighet för eleverna, men i inspektionens uppdrag ligger också att uppmärksamma och peka på faktorer som kan bidra till förbättrade kunskapsresultat. 

En grupp som särskilt kan sakna utmaningar är nyanlända elever. Många från andra länder kom till Sverige under hösten 2015. De har nu placerats och börjat sin utbildning i svenska skolor. De här eleverna har många gånger betydande skillnader i sin tidigare skolbakgrund. Om lösningar för att hantera det inte kommer fram, finns det risk för att elever som har gått flera år i skolan i sina tidigare hemländer inte får en tillräcklig progression och utmaningar i sitt lärande här i Sverige. Skolinspektionen ska under den senare delen av våren 2017 presentera ett antal granskningar om nyanländas skolsituation. Då återvänder vi till fler bedömningar kring hur huvudmännen hanterat mottagande av nyanlända elever. Följ gärna våra resultat om nyanlända under detta år.   

Utöver vad jag nu tagit upp så finns avsnitt i vår årsrapport om huvudmännens resursfördelning, om kvalitetsarbete, långtidsfrånvarande elever och om kränkningar på nätet. 

Rapporten kan laddas ned på www.skolinspektionen.se/arsrapport-2016

 

Helén Ängmo