Statistik om jämställdhet 2021-2022

Här har vi samlat några av de iakttagelser som Skolinspektionen lyft fram i rapporter eller statistik som publicerats mellan hösten 2021 och våren 2022.

Få gymnasieskolor arbetar med att förebygga att elever väljer kurser utifrån könsnormer

Skolinspektionen har granskat hur 36 olika gymnasieskolor gör det möjligt för elever på yrkesprogram att läsa de kurser som krävs för grundläggande behörighet till högre utbildning.

Vår granskning visade bland annat att det är ovanligt att skolorna arbetar för att förebygga att elever väljer kurser utifrån könsnormer. Detta trots att yrkesprogrammen ofta är starkt könssegregerade och att män läser in grundläggande behörighet i lägre utsträckning än kvinnor. Det finns en uppfattning om att elever på yrkesprogram dominerat av ett kön ”redan har valt” och att det därför inte är meningsfullt att arbeta för att eleverna ska göra egna val fria från könsnormer.

Kön och jämställdhetsaspekter ofta frånvarande i huvudmäns och rektorers analyser

Ett flertal granskningar visar att kön ofta är frånvarande i huvudmäns och rektorers analyser av sin verksamhet. Få huvudmän och rektorer analyserar exempelvis andelen avbrott och avbrottsorsaker i Komvux uppdelat på elevernas könstillhörighet. Detta mönster känns även igen i granskningen av enskilda huvudmäns styrning av det kompensatoriska arbetet.

Likaså när det gäller stödinsatser i gymnasieskolor, visar Skolinspektionens granskning att det är vanligt att skolpersonal noterar skillnader i stödbehov mellan män och kvinnor men att det inte är någonting som analyseras systematiskt och att det inte finns något forum där sådana frågor diskuteras specifikt. Även granskningen av gymnasieskolors arbete för att främja elevers hälsa visar att det är ovanligt att sammanställningar görs på ett sådant sätt att skillnader mellan elevgrupper synliggörs, som till exempel skillnader utifrån kön. Skolorna går därmed miste om möjligheten att spegla sig i nationella beskrivningar och analyser av skillnader mellan olika elevgrupper, till exempel skillnader mellan män och kvinnor vad gäller både faktiskt och upplevd hälsa.

Lärare tar ofta hänsyn till jämställdhetsaspekter vid kvalitetssäkring av läromedel 

Skolinspektionen har granskat kvalitetssäkring och val av läromedel i samhällsorienterande ämnen i årskurs 7-9 på 30 skolor. Granskningen visar att trots att rektor inte styr detta arbete i någon större utsträckning, tar lärare ofta hänsyn till värdegrundsperspektivet när de kvalitetssäkrar och väljer läromedel. Lärare berättar exempelvis att de undersöker hur olika grupper representeras i text och bild eller om läromedlet har ett perspektiv som inte stämmer överens med läroplanens värdegrund. Många lärare beskriver att de exempelvis granskar hur kvinnor framställs, eller om kvinnor överhuvudtaget finns representerade i historieböcker.

Vanligare att individärenden rör pojkars missförhållanden än flickors

Mellan den 1 januari och 31 augusti 2021 inkom 2 005 anmälningar till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet. Anmälningarna avsåg oftare missförhållanden gällande pojkar än flickor. De största skillnaderna mellan flickor och pojkar gällde anmälningar om bristande särskilt stöd.

Antal inkomna anmälningar 2021 jan - aug efter anmälningsorsak och barnet/elevens kön

Tydliga skillnader mellan flickors och pojkars upplevda trygghet

Våren 2022 besvarade nära 148 000 elever i grundskolans årskurs 5 och 8 samt gymnasieskolans år 2 frågor om sin skolgång i Skolenkäten.

Flickornas svar tyder på att de har en mer negativ upplevelse av skolans pedagogiska och sociala miljö jämfört med pojkar. Det finns tydliga skillnader mellan könen kring trygghet, hur elever bemöter andra samt elevhälsan. Ett exempel är att drygt hälften av pojkarna i årskurs 8 svarar att de känner sig helt och hållet trygga i skolan, något en av tre flickor gör.