Till huvudinnehåll
En grupp vuxna lyssnar på två inspektörer genom ett virtuellt möte på teveskärm

Efter inspektion

Ungefär en månad efter att vi genomfört en inspektion skickas ett beslut, om hur verksamheten lever upp till kraven, till huvudmannen och rektorn. Huvudmannen får även en muntlig återkoppling.

Uppföljning om verksamheten brister

Om verksamheten lever upp till kraven, eller att brister snabbt rättats till, vidtas ingen åtgärd. Om en skola påvisar brister ställs det krav i beslutet på åtgärder med bestämda tidsfrister, ett så kallat föreläggande. Huvudmannen, som är ytterst ansvarig för utbildningen, ska då redovisa vad som gjorts för att komma till rätta med problemen. Kompletterande information kan efterfrågas och ytterligare besök på skolan kan genomföras.

Tips för att få en bra uppföljning

  • Använd mallen som bifogas i beslutet. (Bifogas beroende på vilken inspektion ni fått.)  
  • Redovisa vilka konkreta åtgärder ni gjort. Vi vill se vad ni gjort efter vårt besök och vilket resultat det lett till. 
  • Kontakta ansvarig utredare om du/ni är osäker/osäkra på vad som ska rapporteras in.
  • Skicka gärna med belägg som stärker resultatet på förbättringar. Det kan exempelvis vara en egen undersökning, anställningsbevis om ni anställt personal eller liknande.

Påföljder

Om bristerna inte åtgärdats riskerar huvudmannen en påföljd, exempelvis:

Ett föreläggande kan förenas med vite. Det betyder att huvudmannen, alltså den som ansvarar för skolan, kan bli tvungen att betala en summa pengar om inte bristerna åtgärdas i tid. Vi bestämmer i beslutet hur stort vitet ska vara. Om huvudmannen inte följer föreläggandet tas ärendet vidare till förvaltningsrätten. Pengarna går till statskassan.

Om bristerna är mycket allvarliga kan vi bestämma att skolan ska stängas direkt och vara stängd tills bristerna har åtgärdats. Detta gäller både kommunala och fristående skolor. Det finns dock en tidsgräns: vi får bara hålla en skola stängd på detta sätt i sex månader. Detta kallas att myndigheten utfärdar ett tillfälligt verksamhetsförbud. Eftersom det får så stora konsekvenser för eleverna kan det bara ske i extremt allvarliga fall, framför allt om det finns allvarlig risk för elevernas hälsa eller säkerhet. Vi kan också stänga en skola på grund av andra mycket allvarliga brister.

Samtidigt som vi stänger en skola tillfälligt får skolan ett föreläggande där det står vad skolan måste göra för att kunna öppna igen.

Vi kan inte lägga ner en skola som drivs av en offentlig huvudman, alltså en kommun eller ett landsting. Om kommunen eller landstinget har misskött sig grovt och inte åtgärdat allvarliga brister på skolan, trots att de fått ett förläggande från oss, kan vi gå in och vidta de åtgärder som bedöms vara nödvändiga på skolan. Då får den kommun eller det landsting som står bakom skolan betala kostnaderna för detta.

Om en fristående skola inte åtgärdar allvarliga brister, trots att de har fått ett förläggande från oss, kan vi dra in tillståndet för skolan. Då kan skolan inte fortsätta sin verksamhet, utan tvingas stänga.

Om en skola tvingas stänga är elevernas hemkommuner skyldiga att erbjuda eleverna utbildning i en kommunal skola, men gymnasieelever är inte garanterade plats på samma program. Alla elever har rätt att få betyg i alla kurser som de har avslutat på den skola som har stängts.

Påföljderna kan överklagas av huvudmannen till förvaltningsrätten.

Beroende på vilken inspektionsform som tillämpades under inspektionen kan påföljderna se olika ut. Kvalitetsgranskningar resulterar oftast i en nyanserad verksamhetsrapport där utvecklingsområden pekas ut. Rapporten publiceras under beslut, rapporter och statistik. Om stora brister iakttagits under en kvalitetsgranskning används den som en signal för att en tillsyn behöver göras.