Konfessionella inslag och gränsdragning mot kultur och tradition

Konfessionella inslag och gränsdragning mot kultur och tradition

Definitionen av konfessionella inslag innebär att vissa handlingar som ursprungligen hade en religiös koppling, men som nu anses som traditionella, till exempel att tända adventsljus, faller utanför definitionen, så länge de inte innefattar eller kombineras med bekännande eller förkunnande delar.

Flera remissinstanser framförde under beredningen av lagstiftningen som trädde i kraft i januari 2023 att det kan finnas utmaningar när det gäller att skilja mellan religion, kultur och tradition och att synen på vad som är att se som en sekulär tradition eller religiös rit kan skifta bland annat ur ett majoritets-respektive minoritetsperspektiv (det vill säga skilja sig mellan olika religioner).

Regeringen påpekar i detta sammanhang i förarbetena att definitionen av konfessionella inslag endast tar sikte på vad som ska anses vara konfessionella inslag i utbildning inom skolväsendet. Den syftar inte till någon avgränsning mellan religion, kultur eller tradition i en vidare bemärkelse. I förarbetena gör regeringen vidare bedömningen att den föreslagna definitionen av konfessionella inslag, tillsammans med det nya regelverket avseende konfessionella inslag, lämnar utrymme för såväl kulturella traditioner som innefattar konfessionella inslag enligt skollagens definition som elevers negativa och positiva religionsfrihet.

Exempel från förarbetena

I förarbetena hänvisas till att det enligt de nya bestämmelserna är tillåtet att exempelvis anordna en traditionell måltid som innehåller konfessionella inslag under förutsättning att det lämnas information på förhand om att det kommer att ingå konfessionella inslag i aktiviteten och att det anordnas ett likvärdigt alternativ för elever som inte vill delta i aktiviteten.

Ett exempel som nämns i förarbetena, utöver tändande av adventsljus, är religionsutövning kopplad till måltiden såsom kosher och halal. I förarbetena görs bedömningen att sådana måltider kan ses som tradition, men att förkunnande och bekännande delar som ingår i sådana traditioner utgör konfessionella inslag enligt definitionen av konfessionella inslag.

Om det skulle uppstå gränsdragningsfrågor hänvisas det i förarbetena till att sådana får lösas i rättstillämpningen.

Högtider, religiösa lokaler och andra särskilda situationer

Skolavslutningar/terminsavslutningar och att vistas i religiösa lokaler

Att enbart vistas i en gudstjänstlokal utgör inte ett konfessionellt inslag i skollagens mening. Detta innebär att det inte finns något som hindrar att även fristående förskolor som inte har en konfessionell inriktning genomför skolavslutningar/terminsavslutningar i gudstjänstlokaler. Det får dock inte förekomma några konfessionella inslag, exempelvis bön, välsignelse eller predikan, i samband med en sådan avslutning. När det gäller sjungande av religiösa sånger (till exempel psalmer) eller recitation av religiösa texter, så kan detta vara att betrakta som ett konfessionellt inslag, men det beror på ordalydelsen och omständigheterna när detta utförs (för att det ska vara ett konfessionellt inslag ska inslaget som nämnts vara bekännande eller förkunnande). Läs mer om detta i kapitel 2.

Vid förskolor med konfessionell inriktning får det förekomma konfessionella inslag i utbildningen, och detta gäller även i samband med skolavslutningar/terminsavslutningar (som är en del av utbildningen). Sådana konfessionella inslag måste, liksom alla konfessionella inslag, vara frivilliga och uppfylla övriga krav i 1 kap. 7–7d §§ (exempelvis att skriftlig information ska ha lämnats om de konfessionella inslagen m.m.).

Uppmärksammandet av traditionella högtider

Traditionella högtider ska liksom tidigare (innan lagändringen 2023) kunna uppmärksammas inom utbildningen oberoende av om den fristående förskolan har en konfessionell inriktning eller inte. Det kan till exempel handla om högtider såsom advent, påsk, eid al-fitr eller chanukka. Att barn och elever får kunskap om sådana högtider och traditioner är en del av det uppdrag som åligger förskolor genom läroplanernas skrivningar om att överföra och utveckla ett kulturarv. Det internationella perspektiv som läroplanerna anger innebär vidare också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet. Det är centralt att dessa delar av utbildningen utformas i överensstämmelse med skolans värdegrund och demokratiuppdrag så som det uttrycks i 1 kap. 4 och 5 §§ skollagen och utvecklas i läroplanernas inledande delar. Uppmärksammande av dessa högtider kan, som berörts ovan, ske såväl i lokaler som används för gudstjänster som i andra lokaler.