Till huvudinnehåll
Logga in

Positiva exempel på åtgärder efter låga kunskapsresultat

Skolinspektionen publicerade 2021 en granskning av 28 skolor som haft långvarigt låga kunskapsresultat. Vår uppföljning visade att många av huvudmännen som ingick i granskningen satte in åtgärder för att förbättra situationen. Här kan du ta del av några goda exempel från uppföljningen.

Exempel från uppföljningen

Synlighet, kontinuitet och anpassning i stödet till rektor

Huvudmännen har vidtagit ett antal olika åtgärder för att tydliggöra vilket centralt stöd som finns och för att anpassa stödet utifrån rektors och skolans behov, samt för att stärka dialogen med rektorn och utveckla sin återkommande uppföljning.

  • Rektorsgrupper har fått identifiera områden som de inte tyckt fungerat väl i samarbetet med huvudmannens stödfunktioner. Det har resulterat i att funktioner och roller har förtydligats.
  • Huvudmannen har fattat beslut om att utöka antalet formella kvalitetsdialoger på skolenheten till två dialoger per läsår. Utöver det sker kontinuerliga avstämningar mellan rektor och områdeschef minst en gång varannan vecka.
  • Kvalitetsdialogernas innehåll har förändrats för att kunna anpassas mer till den enskilda skolans behov, från en generell dialog om måluppfyllelse och elevernas lärande till en specifik dialog utifrån varje skolas förutsättningar. Inför dialogen väljer rektor ett område där skolan har särskilda utmaningar och där rektorn önskar fördjupa dialogen med huvudmannen. Även huvudmannen kan lägga till område utifrån vad huvudmannen ser att skolan kan behöva förstärka.

Insatser utifrån en analys av den enskilda skolans behov

Huvudmännen har bland annat vidtagit åtgärder för att kunna rikta stöd och insatser utifrån skolans identifierade behov.

  • En förstärkt nulägesanalys som ska ge en djupare bild och därmed bättre underlag för att kunna rikta stöd och insatser har genomförts på samtliga skolor. Stöd från verksamhetsutvecklare har erbjudits i samband med analysen.
  • För att insatser ska stämma överens med det stöd som rektor och skola är i behov av genomförs numera nulägesanalyser på skolenheter som lyfts fram i huvudmannens verksamhetsuppföljning. Nulägesanalyserna utgår från den struktur som används inom Skolverkets Samverkan för bästa skola.
  • För att kunna ge ett mer differentierat stöd till skolenheter med stora utmaningar håller förvaltningen på att utveckla ett nytt arbetssätt för samordnade insatser. Dessa insatser ska vara ett operativt stöd till skolor där utmaningar kvarstår trots ordinarie insatser och stöd. Arbetssättet har testats på två skolor som har fått förstärkt ledningsstöd så att rektorn ska få bättre förutsättningar att verka som pedagogisk ledare. Utifrån en fördjupad analys får skolorna också ytterligare stöd, till exempel i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd.

Utvecklad uppföljning och tydligare fokus på det egna arbetet i analyserna

Huvudmännen har dels utvecklat sin uppföljning för att kunna få ett bättre underlag för analys och utveckling, dels vidtagit åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för att söka förklaringar i det egna arbetet vid skolorna.

  • Struktur- och resultatmåtten som redovisas i verksamhetssystemet har reviderats till kommande kvalitetsrapport. Det finns också tydligare anvisningar för analys så att den ska bli bättre och ge en mer användbar grund för kvalitetsutveckling.
  • På en skola har en kompetensutveckling kring framgångsfaktorer i undervisningen genomförts under våren 2021.
  • Utifrån skolans behov tillsattes år 2020 en ny rektor med hög kompetens inom systematiskt kvalitetsarbete och med erfarenhet av att leda en skola i ett utanförskapsområde. Av skolan pedagogiska bokslut och utvecklingsplan för läsåret 2020/21 framgår att analysen av resultaten i högre grad utgår från faktorer som den egna skolan kan påverka och förklaringarna till resultaten handlar i större utsträckning än tidigare om hur undervisningen möter elevernas behov.

Utvecklad uppföljning där även insatser och deras effekter synliggörs

Huvudmännen har genomfört förändringar i sitt uppföljningsarbete för att kunna synliggöra vilka insatser som har genomförts och vilka effekter de har haft.

  • Huvudmannen har fattat beslut om att utöka antalet formella kvalitetsdialoger på skolenheten till två dialoger per läsår. Den första dialogen är ett undersökande samtal som bland annat syftar till att synliggöra hur utvecklingsinsatser ska följas upp och justeras under läsåret. Den andra dialogen inkluderar uppföljning och utvärdering av vidtagna utvecklingsinsatser utifrån skolans prioriterade utvecklingsområden.
  • Mallen i verksamhetssystemet har uppdaterats med en ny underrubrik för beslutade åtgärder efter analys samt åtgärdernas förväntade effekt. Det finns också en ny underrubrik för bedömning av effekten av föregående års åtgärder.

Gemensamt ansvarstagande för skolans resultat och kvalitet

Rektorerna har vidtagit åtgärder för att skapa en gemensam bild av vad som ska vara i fokus för skolans utvecklingsarbete. De har även arbetat för att tydliggöra strukturer för utvecklingsarbetet och att involvera skolans personal.

  • För att klargöra vad skolan måste ta ansvar för har skolans pedagoger tillsammans med rektorn gjort en nulägesanalys av den egna undervisningen. Baserat på denna analys har ämneslagen i uppgift att skapa ett antal mål för att öka elevernas resultat. I denna process kommer en av huvudmannens kvalitetsutvecklare att vara behjälplig. Det finns en systematisk plan för detta som sträcker sig över hela läsåret och ett datum för en första utvärdering.
  • Rektor har arbetat med tydlighet kring skolans systematiska kvalitetsarbete. Rektor har även ökat fokus på kunskap och lärande samt arbetet med mål och tätare resultatuppföljning. Vidare har rektors arbete handlat om att ge personalen ansvar och förutsättningar för delaktighet och inflytande samt att öka ”Vi-känslan” på skolan. Skolledningen har tillsammans med skolans personal ett särskilt fokus på utvecklingen av trygghet och studiero och ett språkutvecklande arbetssätt.
  • En skola hade under vårterminen 2021 stöd från huvudmannen för att skapa en tydligare drift- och utvecklingsorganisation. Det gjordes en fördjupad kartläggning av skolans behov, vilket ledde fram till en åtgärdsplan för att skapa struktur och systematik i utvecklingsarbetet. Skolledningen har inlett ett utvecklingsarbete kring elevhälsans arbete samt fokusuppdrag för förstelärarna. En grupp av förstelärarna arbetar med utveckling av ledning och stimulans och en annan grupp med inkludering och delaktighet. Skolledningen har aktivt fört ut arbetet med skolans utvecklingsarbete till all personal och diskussionen hålls levande i arbetslagen, på arbetsplatsträffar och ledningsmöten. Syftet är att öka kompetensen och förståelsen för uppdraget.

Betydelsen av höga förväntningar på eleverna

Rektorerna har vidtagit åtgärder för att skapa eller bibehålla ett samtal kring vad det innebär att ha höga förväntningar på eleverna.

  • Rektor har i uppdragsdialoger med varje medarbetare tagit upp vad det innebär att ha höga förväntningar på eleverna. Rektorn för även samtal med personalen om vikten av att genomgångar och arbetsuppgifter ska ge uttryck för höga förväntningar på eleverna.
  • Hela personalgruppen har i olika konstellationer varit involverad i diskussioner kring definitionen av höga förväntningar. Diskussioner har förts inom skolans ledningsgrupp, i skolans olika lag, gemensamt på en arbetsplatsträff och vid de individuella medarbetarsamtalen.

Dela sidan

Senast uppdaterad: 23 september 2022