Till huvudinnehåll
Lågstadieelev målar under bildlektion

Trygghet & studiero

Utbildningen ska utformas så att eleverna upplever trygghet och studiero i skolan. För att skapa medvetenhet om hur lärandet påverkas av detta behövs ett gemensamt förhållningssätt för all skolpersonal.

Lärarens pedagogiska ledarskap i klassrummet är viktigt eftersom det finns en tydlig koppling mellan stimulerande undervisning och studiero. Undervisningens upplägg ska stärka elevernas vilja att utföra planerade uppgifter och säkra att de inte störs i sitt skolarbete. Läraren behöver därför vidta rätt åtgärder för att skapa och upprätthålla studiero i klassrummen och återställa ordningen när det behövs.

En trygg skolmiljö är en viktig förutsättning för att elever upplever studiero under lektionerna. Miljön omfattar lektionssalar och alla andra utrymmen och platser på skolan. Ett kontinuerligt arbete med att skapa trygghet och medvetenhet kring hur trygghet påverkar lärandet behöver därför utföras på skolan.

Två centrala områden som är avgörande för kvaliteten i tryggheten och studieron

Klassrumsmiljön har god kvalitet om:

  • ett samlat arbete med att skapa studiero, där eleverna deltar, pågår
  • eleverna ges möjlighet att ta ansvar för att utföra de uppgifter läraren har planerat utan att bli störda
  • lärarna vidtar ändamålsenliga åtgärder för att skapa en lugn miljö.

Du behöver utveckla kvaliteten om:

  • undervisningen saknar lugn
  • det finns elever som ägnar sig åt annat än skolarbete och stör andra elever i arbetet
  • lärarna lyckats skapa en lugn miljö på kort sikt, men som inte långsiktigt ger förutsättningar för studiero. 

Här handlar kvaliteten om:

  • i vilken grad och med vilken kvalitet lärarna tar ledarskapet i klassrummet och uttrycker tydliga förväntningar
  • i vilken grad lärarna uppmärksamma ett önskvärt beteende och själva är goda förebilder
  • hur läraren agerar både proaktivt och reaktivt när det finns ordningsproblem i en grupp eller med enstaka elever.

Läraren behöver ansvara för och i förväg tänka igenom vilka förutsättningar som ska råda i klassrummet för att minimera risken för att elever ägnar sig åt annat än skolarbete. Även reagera på ordningsstörande inslag på ett adekvat och ändamålsenligt sätt.

Lärarnas förmåga att planera, genomföra och utvärdera undervisningen spelar en avgörande roll för hur eleverna har det i klassrummet och vad de lär sig. Elever som inte blir utmanade och tankemässigt stimulerade riskerar att bli omotiverade, uttråkade och ibland stökiga på lektionerna.

Arbetet för att skapa trygghet håller god kvalitet om arbetet bygger på en analys och förståelse för hur elevernas trygghet påverkar lärandet. Samtlig ska skolpersonal ha ett gemensamt förhållningssätt när det kommer till arbetet med att skapa trygghet.

Du behöver utveckla kvaliteten om:

  • det finns en otydlig eller otillräcklig organisation för arbetet med att skapa en trygg skola
  • kopplingen till undervisningen är svag och bygger på en otillräcklig analys av situationen på skolan
  • rektorn endast gör enstaka insatser för att försäkra sig om att all personal arbetar mot samma mål. 

Här handlar kvaliteten om i vilken grad och med vilken kvalitet skolan genomför åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Att elever känner sig trygga och trivs i skolan är inte bara ett mål i sig utan också en förutsättning för att inlärningen ska fungera.

För att utbildningen ska vara trygg kan inte lärmiljön begränsas till undervisning i lektionssalar och övriga studieutrymmen, som till exempel skolbibliotek och grupprum. I begreppet utbildning och lärandemiljö ingår även skolmåltider, korridorer, skolgården under raster, lägerskolor, utflykter, studiebesök och praktik med mera. En otrygg miljö kan handla om allt från hur lokaler och utomhusmiljö är utformade till hur personal och elever behandlar varandra.

Det som utmärker skolor med hög andel trygga elever är att:

  • man har respekt för varandras olikheter
  • det finns en ömsesidig respekt mellan elever och lärare
  • det pågår ett aktivt och målinriktat arbete mot kränkande behandling
  • vuxna reagerar när de får reda på att en elev blivit kränkt
  • det finns få eller inga elever som är rädda för andra elever eller för personal på skolan.

Det är viktigt att rektorn ser till att det finns ett gemensamt förhållningssätt bland lärarna och den övriga personalen i arbetet med att upprätthålla en god skolmiljö alternativt förbättra skolmiljön i de fall den inte präglas av trygghet och studiero. Det gäller även skolmiljön utanför klassrummet.

 

Senast uppdaterad: 13 maj 2020