Bedöma lämplighet

Bedöma lämplighet

Vid lämplighetsbedömningen ska viljan och förmågan att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse beaktas.

Var och en inom ägar- och ledningskretsen ska bedömas som lämplig. Det räcker att en person inom ägar- och ledningskretsen bedöms som olämplig för att lämplighetskravet inte ska anses uppfyllt.

Ägar- och ledningskretsen hos en huvudman kan bedömas vara olämpliga på grund av ekonomisk misskötsamhet, brottslighet, demokrativillkoren eller på grund av andra omständigheter. En helhetsbedömning ska alltid göras.

Den juridiska personen ska omfattas av lämplighetsprövning

Tidigare har prövningen av lämplighet omfattat endast fysiska företrädare för en juridisk person, det vill säga ägar- och ledningskretsen. Genom det tillägg som gjordes i 2 kap. 5 a § skollagen ska, från den 2 januari 2023, inte bara fysiska företrädare för den juridiska personen omfattas av prövningen utan också den juridiska personen. Med juridisk person menas den organisation eller bolag som ansvarar för verksamheten. Den juridiska personen kan bedömas vara olämplig till exempel om det finns tecken på bulvanförhållanden, där de företrädare som anges ingå i ägar- och ledningskretsen inte är de som utövar det verkliga inflytandet i verksamheten, eller om det vid en prövning mot demokrativillkoren kan konstateras att den juridiska personen på skolföretagets webbplats publicerar sådant som står i strid med skolans värdegrund enligt 1 kap. 4 och 5 §§ skollagen eller som kan jämställas med brottet hets mot folkgrupp.

Olämplighet på grund av brottslighet

Av det belastningsregisterutdrag som kommunen får ta del av framgår till exempel. förmögenhetsrättsliga brott, våldsbrott, sexualbrott, narkotikabrott, skattebrott, penningtvättsbrott och grovt rattfylleri (om brotten har lett till någon annan påföljd än böter). Enbart den omständigheten att en person har dömts för ett brott ska inte per automatik innebära att lämplighetskravet inte är uppfyllt. Prövningen ska alltså göras utifrån den verksamhet som ska bedrivas och en samlad bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet, som exempelvis:

• Hur långt tillbaka i tiden brottet begicks.
• Brottets beskaffenhet (jfr straffvärde).
• Hur personen uppträtt därefter.

Brott av förmögenhetsrättslig karaktär och vålds- och sexualbrott ska särskilt beaktas vid prövningen. Brottslighet som riktat sig mot barn bör exempelvis bedömas som allvarligare än brott som riktat sig mot vuxna. Det finns även anledning att se allvarligare på upprepad brottslighet än om något visst brott framstår som en engångsföreteelse. Det bör även beaktas om brott har begåtts inom ramen för skolverksamheten eller en tidigare skolverksamhet.

Olämplighet på grund av ekonomisk misskötsamhet

Förutom ekonomiska oegentligheter som utgör brott kan även ekonomisk misskötsamhet få betydelse vid en lämplighetsprövning.

Vid bedömningen av ekonomisk skötsamhet ska beaktas om de uppräknade personerna skött redovisning, betalning av skatter och arbetsgivaravgifter med mera eller om de exempelvis varit föremål för konkurs eller näringsförbud. Exempel på ekonomisk misskötsamhet kan röra sig om restförda skulder hos Kronofogdemyndigheten, att en rörelse har fortsatt drivas trots att den är likvidationspliktig, att någon med inflytande över verksamheten har varit delaktig i konkurser , eller att någon har påförts skattetillägg. En bedömning bör göras i varje enskilt fall och det som kan ha betydelse är:

• Misskötsamhetens allvar
• Vilka belopp det handlar om
• Hur lång tid som gått sedan bristerna uppkom
• Rör det sig om enstaka misskötsamhet eller är det systematiskt
• Rör det sig om skulder/förpliktelser gentemot det allmänna.

Prövningen av ekonomisk misskötsamhet är inte begränsad till ägar-och ledningskretsens egna ekonomiska förehavanden, utan omfattar även den ekonomiska situationen i andra bolag i vilka företrädarna genom till exempel. styrelseuppdrag har eller har haft ekonomiskt ansvar i. Prövningen är inte heller begränsad till företag som bedriver skolverksamhet.

Om kommunen i prövningen misstänker att det pågår ekonomisk brottslighet hos huvudmannen kan den uppgiften lämnas över till Ekobrottsmyndigheten. Detta kan göra via denna länk: Anmäl ekobrott | Ekobrottsmyndigheten. En sekretessprövning kan behöva göras innan uppgifterna överlämnas till Ekobrottsmyndigheten.

Olämplighet på grund av andra omständigheter

Vid lämplighetsprövningen ska, som nämnts inledningsvis, viljan och förmågan att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse beaktas. Exempel på sådana andra omständigheter av betydelse som kan påverka bedömningen av företrädarnas lämplighet är om företrädarna tidigare har drivit en verksamhet vars godkännande eller tillstånd har återkallats, om verksamhet bedrivits olagligen eller om ansvarig myndighet i sin tillsyn funnit allvarliga brister i verksamheten.

Ytterligare en omständighet som tidigare räknats in bland ”andra omständigheter av betydelse”, och som Skolinspektionen har lagt till grund för olämplighet vid några tillfällen, är kopplingar till våldsbejakande extremism. Numera omfattas även denna bedömning av demokrativillkoren.

Exempel på uppgifter att inhämta kring brottslighet och ekonomisk misskötsamhet

För att utreda personernas eller den juridiska personens lämplighet i ägar- och ledningskretsen kan kommunen inhämta uppgifter från olika instanser. Efter det görs en sammantagen bedömning av lämpligheten utifrån den information som framkommit i utredningen.

Olämplighet på grund av demokrativillkoren 

Från och med den 2 januari 2023 utökades lämplighetsprövningen av enskilda huvudmän inom skolväsendet med de så kallade demokrativillkoren. Demokrativillkoren bedöms vara så viktiga utifrån principen om barnens bästa att det i skollagen införts en reglering som förtydligar att kommunen vid prövningen av en ansökan om huvudmannaskap ska göra en riskbedömning mot dessa villkor. Kommunen ska också kontrollera i sin tillsyn att dessa krav fortlöpande är uppfyllda av huvudmännen.

Den nya lagstiftningen innebär att skollagens krav på lämplighetsprövning kompletteras så att en enskild huvudman inte ska anses som lämplig om det finns en risk för att barn eller elever i den verksamhet som ansökan avser kommer att utsättas för:

1. våld, tvång eller hot,
2. diskriminering eller kränkande behandling, eller
3. påverkan som syftar till motarbetande av grundläggande fri- och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket.

Prövningen av demokrativillkoren är inte en fristående prövning utan är en del i den ordinarie lämplighetsprövningen enligt 2 kap. 5 § skollagen.

Hur görs riskbedömningen vid prövningen av demokrativillkoren?

Sammanfattningsvis är det som bör prövas risken för att barn eller elever i verksamheten kan komma att utsättas för de företeelser som anges i demokrativillkoren. Den risk som ska bedömas är inte bara risken för att huvudmannen eller dess företrädare själva kan komma att agera i strid med demokrativillkoren utan även om det finns risk för att huvudmannen eller dess företrädare kan komma att uppmana eller acceptera och underlåta att vidta åtgärder om personal agerar i strid med demokrativillkoren.

Uttrycket risk avser en konkret risk, alltså inte en obetydlig, oklar eller avlägsen risk för att barn eller elever kommer att utsättas för de företeelser som anges i bestämmelsen (det vill säga våld, tvång eller hot, diskriminering eller kränkande behandling, eller påverkan som syftar till motarbetande av grundläggande fri- och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket). Konkreta omständigheter måste alltså finnas som talar för en risk som inte är ringa. Prövningen ska begränsas till uppgifter av viss dignitet och som kan härledas med säkerhet. Detta är särskilt viktigt om uppgifterna härrör från sociala medier såsom webbplatser och bloggar.

Vilket ansvar har huvudmannen för att anställda i verksamheten uppfyller demokrativillkoren?

Som ovan framgått avser såväl lämplighetsprövningen som tillsynen endast huvudmannen och, om huvudmannen är en juridisk person, de personer som ingår i ägar- och ledningskretsen enligt 2 kap. 5 a § skollagen, samt vad som sker i den verksamhet som omfattas av godkännandet. Vad andra anställda än de som ingår i huvudmannens ägar- och ledningskrets gör på sin fritid omfattas varken av ägar- och lednings-prövningen eller av tillsynen och därmed inte heller av huvudmannens arbetsgivaransvar.

Privata uttalanden och beteenden kan beaktas i prövningen av demokrativillkoren

Vid en prövning av demokrativillkoren får, som framgår ovan, privata uttalanden och beteenden beaktas, om de uttrycker sådan brist på respekt för demokratiska värderingar eller för annat som anges i skolans värdegrund eller i skollagen eller andra författningar att det finns en risk för att barn och elever kan komma att fara illa.

Exempel på sådant handlande kan vara att på sociala medier uppmana till våldshandlingar mot en viss gruppering, att plädera för könsuppdelad undervisning annat än tillfälligtvis eller att offentligt uttala att det är bra med kroppsbestraffning av barn. Ett annat exempel är att deltaga i våldsbejakande möten. Att sådana yttranden och ageranden prövas mot i lag fastställda demokrativillkor innebär inte i sig en inskränkning av till exempel yttrandefriheten eller mötesfriheten, då yttrandena har fått göras och då mötena har fått hållas. Det som prövas är risken för att barn kan komma att utsättas för just de specifika företeelser som anges i demokrativillkoren.

Våld, tvång eller hot

Första punkten i demokrativillkoren innebär att kommunen ska utreda om det finns risk för att barnen utsätts för våld, tvång eller hot i verksamheten.
Med våld menas i bestämmelsen att utsätta barnet för ett fysiskt angrepp. Tvång innebär att någon tvingar ett barn att göra, tåla eller låta bli något. Hot är ett försök att framkalla fruktan hos ett barn genom ord eller handling. Hotet kan röra en brottslig handling, till exempel att ett barn eller en elev ska misshandlas eller utsättas för förtal, men kan även avse något som inte är brottsligt, till exempel hot om att barnet ska uteslutas från en gemenskap.

Diskriminering eller kränkande behandling

Andra punkten i demokrativillkoren innebär att kommunen ska utreda om det finns risk för att barnen diskrimineras eller kränks i verksamheten.
Med diskriminering avses agerande i strid med diskrimineringslagen (2008:567). Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som grundar sig på någon av de sju diskrimineringsgrunderna:

• kön
• könsöverskridande identitet eller uttryck
• etnisk tillhörighet
• sexuell läggning
• religion eller annan trosuppfattning
• funktionsnedsättning
• ålder.

I lagen definieras även olika former av diskriminering. Exempelvis utgör trakasserier diskriminering och definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Vad som är diskriminerande ska också tolkas mot bakgrund av att det i läroplanerna anges att skolans verksamhet ska vila på demokratisk grund och att skolan ska gynna människors lika värde och motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. Utrymmet för så kallad särorganisering (organisering som innebär att barn gruppindelas efter till exempel kön eller etnicitet) är därför begränsat inom förskolans område.

Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet. Huvudmannen eller dennes personal får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Den kränkande behandlingen behöver således inte ha samband med någon diskrimineringsgrund. Mobbning och liknande beteenden som kan utgöras till exempel av tillmälen om övervikt eller hårfärg är kränkande behandling. Kränkande behandling kan även anses förekomma utan att den som kränker anger någon specifik egenskap hos det barn eller den elev som utsätts för kränkningen. Även psykiska kränkningar, till exempel utfrysning, omfattas av uttrycket kränkande behandling. Denna punkt avser bland annat att träffa situationer där det kommer fram uppgifter som visar att någon i den krets som ska prövas, i annan verksamhet till exempel i tidigare verksamhet inom skolväsendet, har utövat kränkande behandling mot barn eller elever, till exempel genom tillmälen.

Utsätta barn för antidemokratisk påverkan

Tredje punkten i demokrativillkoren innebär att kommunen ska utreda om det finns risk för att barnen i verksamheten kommer att utsättas för påverkan som syftar till motarbetande av grundläggande fri- och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket.

Ett exempel på motarbetande av grundläggande fri- och rättigheter kan vara att personalen eller huvudmannen argumenterar mot opinionsfriheter, religionsfrihet, rätt till kroppslig integritet och rörelsefrihet och att uppmuntra till våld mot dem som vill utnyttja fri- och rättigheter. Ett exempel på motarbetande av det demokratiska styrelseskicket och demokratiska värderingar är att uppmuntra till utövande av terrorism. Även den som uppmanar till våld i syfte att uppnå ett politiskt mål motarbetar det demokratiska styrelseskicket och de demokratiska värderingarna och bör inte anses som en lämplig huvudman. Handlingar som inte nödvändigtvis är brottsliga kan också anses innebära ett motarbetande av det demokratiska styrelseskicket. Ett sådant exempel kan vara att uppmana till att inte följa svensk lag eller inte hörsamma tvingande påbud.

Exempel på övriga informationskällor vid utredning av demokrativillkor

Förutom nämnda informationskällor kan följande myndigheter kontaktas och vara behjälpliga vid utredningar gällande demokrativillkoren och den övriga ägar- och ledningsprövningen.

En helhetsbedömning ska göras vid prövningen av demokrativillkoren

Det är viktigt att det görs en helhetsbedömning av samtliga omständigheter vid prövningen av demokrativillkoren, där bland annat tidsaspekten har betydelse för den samlade bedömningen. Hur långt tillbaka i tiden ageranden ska beaktas i lämplighetsprövningen kan bero såväl på dess art och allvarlighetsgrad som hur den sökande uppträtt därefter.

Exempel på vad Skolinspektionen har bedömt kan utgöra brister i lämplighet

Nedan följer ett antal beslut där Skolinspektionen har bedömt en brist i lämplighet. Besluten ska ses som exempel på hur ett beslut kan skrivas, motiveras samt vilken typ av empiri som besluten innehåller. Observera att besluten inte ska ses som styrande – varje ärende och varje verksamhet är unikt och har sina egna särskilda villkor som behöver bedömas. Vid de fall som det finns domstolsavgöranden hänvisas till dessa.