Beslut och val av ingripande

Skolinspektionen har i flera tillsynsbeslut förelagt på insikt och lämplighet samt ekonomiska förutsättningar utan att besöka verksamheten.

Emellertid kan en kombinerad tillsyn, det vill säga en ägar- och ledningsprövning och prövning av ekonomiska förutsättningar samt en tillsyn i verksamheten, vid vissa tillfällen komplettera och stärka varandra. Det är upp till kommunen att bedöma när en ägar- och ledningsprövning och/eller prövning av ekonomiska förutsättningar är tillräcklig, och när man behöver komplettera med ett besök i verksamheten.

När utredningen är klar är det dags att fatta beslut avseende ägar- och ledningsprövningen och/eller prövning av ekonomiska förutsättningar. Om sökanden inte kan visa att kraven på insikt, lämplighet och ekonomiska förutsättningar är uppfyllda vid en ansökan om godkännande ska ansökan avslås.

Konstateras brister i ägar- och ledningsprövningen och/eller prövningen av ekonomiska förutsättningar i en tillsyn av en huvudman, ingår i tillsynen att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att huvudmannen ska rätta fel som upptäckts vid granskningen.

De olika ingripanden som en kommun kan besluta om i sin tillsyn anges i 26 kapitlet skollagen, exempelvis kan kommunen besluta om anmärkning, föreläggande, föreläggande vid vite och återkallelse av godkännande. Vissa av dessa beslut är överklagbara till domstol. Den så kallade proportionalitetsprincipen ska beaktas, vilket innebär att kommunen inte får använda mer ingripande åtgärder än vad som krävs med hänsyn till ändamålet.

Den utökade möjligheten till direktåterkallelse som infördes den 2 januari 2023 ska, enligt Skolinspektionens tolkning, endast användas om bristerna är mycket allvarliga och huvudmannen saknar rättslig eller faktisk förmåga att åtgärda bristerna.

I både skollagen och förvaltningslagen finns krav på hur ett beslut behöver vara utformat. I förvaltningslagen finns även krav på hur ärendehandläggning ska gå till, bland annat framgår vilken utredningsskyldighet kommunen har. Domstolarna har i sin praxis bland annat utvecklat vilka krav som kan ställas på beslut om förelägganden.