Prövning av ekonomiska förutsättningar

En riskbedömning kan vara en bra utgångspunkt för att bedöma när en prövning av ekonomiska förutsättningar bör genomföras. Kommunen kan i riskbedömningen använda information om huvudmannens verksamhet från tillståndsansökan för att ta reda på vilka faktorer som kan påverka huvudmannens ekonomiska förutsättningar. Huvudmän som är mer ekonomiskt känsliga kan vara lämpliga att bevaka och/eller granska mer frekvent än ekonomiskt starka huvudmän. Det gäller exempelvis verksamheter där sjunkande elevunderlag, höjd ränta eller andra ökade kostnader snabbt bedöms kunna förändra förutsättningarna för verksamheten.

Eftersom huvudmännens verksamhet och omvärld förändras kontinuerligt kan kommunen välja att bevaka vissa områden för att löpande identifiera signaler om huvudmännens ekonomiska ställning. Bevakningen kan exempelvis omfatta omvärldsbevakning såsom medierapportering, sammanställning av till kommunen inkomna klagomål och ekonomisk bevakning genom exempelvis kreditupplysningsbevakning. Relevanta risker att vara uppmärksam på kan vara trender i elevunderlag generellt, minskat barnantal hos huvudmannen, betalningsanmärkningar och skulder hos Kronofogden, ändrade räntelägen, förändrad lagstiftning, hög personalomsättning, ökade kostnadslägen och liknande händelser som kan innebära ekonomiska konsekvenser för huvudmännen.

Signaler om bristfällig ekonomi vid verksamhetsbesök eller i annan kontakt med huvudmannen bör beaktas vid urvalet. Exempelvis kan ett föreläggande i verksamheten synliggöra ett betydande investeringsbehov som kan påverka huvudmannens ekonomiska förutsättningar.

Andra faktorer som kan påverka urvalet kan exempelvis vara om huvudmannens ekonomiska rapporter inte är offentligt tillgängliga. Om den ekonomiska utvecklingen inte går att följa kan en tillsyn bli aktuell för att utreda den ekonomiska ställningen. Eller om räkenskaperna inte har kvalitetskontrollerats av en godkänd/auktoriserad revisor.

Genom bevakningen kan kommunen alltså identifiera huvudmän som har en ökad risk att inte leva upp till skollagens krav på ekonomiska förutsättningar och genomföra ett riskbaserat urval av enskilda huvudmän som är i behov av en prövning av ekonomiska förutsättningar.

Ett alternativ till ett riskbaserat urval är urval baserat på frekvens för en regelbundet återkommande tillsyn. Vid behov kan frekvensbaserat och riskbaserat urval kombineras. Oavsett hur kommunen väljer att utforma tillsynsarbetet är det viktigt med ett aktivt och systematiskt tillsynsarbete för att skyndsamt kunna agera mot de enskilda huvudmän som riskerar att inte uppfylla kraven.

Enligt 2 kap. 5 § skollagen får enskilda efter ansökan godkännas som huvudmän för bland annat förskola och fritidshem. Godkännande ska lämnas om den enskilde bland annat har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten, 2 kap. 5 § andra stycket 2 skollagen.

Av 2 kap. 7 § andra stycket skollagen framgår att det är kommunen som handlägger ansökningar avseende förskola och fristående fritidshem.

26 kap. 4 § första stycket 3 skollagen.

Vid en tillståndsansökan omfattar bedömningen både den enskilde aktörens befintliga verksamhet och den verksamhet som enligt ansökan kommer att bedrivas om tillståndet beviljas. Om den enskildes budget vid tillståndsansökan kräver medel från den befintliga verksamheten, eller från annan part, behöver kommunen bedöma förutsättningarna för aktören att erhålla dessa medel.

Om huvudmannen ingår i en koncern bör kommunen beakta om ekonomin i koncernen som helhet påverkar huvudmannens ekonomiska förutsättningar. Information om koncernens ekonomiska stabilitet kan påverka riskbilden och bedömningen av de ekonomiska förutsättningarna. Det är dock inte koncernens ekonomiska förutsättningar som prövas utan den påverkan som koncernens ekonomi har på huvudmannens verksamhet. För att koncernens finansiella styrka ska påverka bedömningen av huvudmannens ekonomiska förutsättningar krävs att koncernen signerat ett formellt åtagande.

I den ekonomiska bedömningen bör koncerndefinitionen enligt årsredovisningslagen tillämpas.

Regeringens proposition Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden, prop. 2017/18:158 s. 122

Skolinspektionens tematiska kvalitetsgranskning: Kommuners ägar- och ledningsprövning av enskilda huvudmän i förskolan. Prövning av insikt, lämplighet och ekonomiska förutsättningar, 2024:3705.

Det egna kapitalet är skillnaden mellan huvudmannens tillgångar och skulder. Ett positivt eget kapital utgör ett slags buffert i verksamheten som innebär att det finns utrymme för att hantera enstaka förluster utan att tillgångarna understiger skulderna. När det egna kapitalet är negativt saknas däremot enligt redovisningen tillräckliga medel för att kunna reglera de skulder som finns. Det egna kapitalet ökar genom att huvudmannen redovisar vinster eller tillförs medel utifrån genom till exempel aktieägartillskott. Tillförda medel kan ibland vara tillgängliga för återbetalning, så kallade villkorade aktieägartillskott, men de får inte återbetalas förrän den ekonomiska situationen medger det. På samma sätt minskar det egna kapitalet om verksamheten redovisar förluster eller om medel delas ut till ägarna.

Huvudmannens tillgång till likvida medel utgör den mer kortsiktiga buffert som huvudmannen har för att kunna betala sina skulder i takt med att de förfaller till betalning. Likviditeten kan dock snabbt förändras genom uttag eller insättningar. En kontroll av storleken på verksamhetens omsättningstillgångar i förhållande till de kortfristiga skulderna ger en indikation på hur huvudmannens betalningsförmåga ser ut vid en viss tidpunkt då det redogör för vilka medel respektive åtaganden som finns på kort sikt. Av balansräkningen framgår dock inte i vilken ordning som de kortfristiga skulderna behöver betalas och en insättning eller ett uttag kan snabbt förändra de medel som finns tillgängliga för att reglera skulderna. Även om en verksamhet redovisar vinster så kan det saknas medel att betala med, exempelvis på grund av stora investeringar. Tillgången till likvida medel kan öka om huvudmannen tillförs medel utifrån genom till exempel aktieägartillskott eller inlåning.

Både likviditetsbehovet och behovet av en ekonomisk förmåga att hantera eventuella förluster påverkas dock till viss del av verksamhetens resultat. En verksamhet som är lönsam och genererar vinster har oftast bättre förmåga att med egna medel öka likviditeten och det egna kapitalet än vad en förlustbringande verksamhet har.

När det gäller informationen i de finansiella rapporterna kan den se lite olika ut. Beroende på vilken lagstiftning och vilka regelverk som huvudmannen omfattas av så kan principerna för redovisningen skilja sig åt. Det kan innebära att samma underliggande ekonomiska förehavanden presenteras på olika sätt, beroende på vilket redovisningsregelverk som tillämpas i de ekonomiska rapporterna. Det kan även finnas annan lagstiftning eller reglering som påverkar hur ekonomin i verksamheten ska hanteras och som behöver tas i beaktande vid prövningen av huvudmannens ekonomiska förutsättningar.

Kreditupplysningen bör analyseras av en utredare som kan bedöma vad den analys som kreditupplysningsföretaget, ofta automatiskt, genererat innebär. Exempelvis kan byte av styrelse eller revisor påverka kreditupplysningen negativt medan kommunen kan göra en mer välavvägd bedömning av informationen utifrån de krav som skollagen ställer. Koncernens påverkan genom exempelvis kommissions- eller kapitaltäckningsavtal framgår inte alltid av rapporter från kreditupplysningstjänster, vilket gör att kommunens övriga information om huvudmannen i många fall ger en mer rättvisande bild. Att huvudmannen har betalningsanmärkningar eller skulder hos Kronofogden kan indikera att aktören inte har tillräckligt med likvida medel men informationen bör beaktas sammantaget med övrig ekonomisk information. Att huvudmannen inte betalar i tid behöver inte bero på att likvida medel saknas, utan kan bero på bristande intern kontroll och styrning.

Vid bedömningen av huvudmannens tillgång till likvida medel bör kommunen bland annat beakta eventuella outnyttjade checkräkningskrediter, utöver det likviditetsutrymme som återspeglas i de ekonomiska rapporterna.

Kommunen bör även beakta huvudmannens tillgång till ekonomiska garantier/avtal som kan komma verksamheten till godo, såsom exempelvis kapitaltäckningsgarantier och kommissionsavtal. Avtalen bör granskas för att förstå det ekonomiska upplägget i varje enskilt fall. Om huvudmannen erhållit en kapitaltäckningsgaranti bör garantigivarens finansiella ställning kartläggas för att avgöra dennes förmåga att fullfölja det utlovade. Om ett kommissionsförhållande föreligger är den andra avtalspartens ekonomiska ställning väsentlig för bedömningen av huvudmannens ekonomiska förutsättningar. Det kan uppstå situationer när huvudmannen inte råder över den information som tillsynsmyndigheten behöver ha tillgång till för att bedöma avtalsförhållandet, exempelvis underlag som visar den andra avtalspartens finansiella ställning. I dessa situationer behöver kommunen avgöra vilken betydelse avtalet har för huvudmannens ekonomiska förutsättningar. Exempelvis vilken vikt som kan läggas vid en kapitaltäckningsgaranti om det inte går att bedöma garantigivarens ekonomiska förmåga att fullgöra garantin.

Huvudmannen kan äga tillgångar som i de finansiella rapporterna redovisas till ett lägre värde än marknadsvärdet. Om marknadsvärdet är högre än det redovisade värdet finns ett orealiserat så kallat övervärde. Om ett övervärde är avgörande för prövningen av huvudmannens ekonomiska förutsättningar bör marknadsvärdet bekräftas genom objektiva värderingsunderlag. Övervärden bör endast beaktas i den samlade bedömningen om de kan komma verksamheten tillgodo vid behov, i många fall krävs en försäljning av tillgångarna för att verksamheten ska kunna ta del av övervärdet. Kommunen bör beakta om övervärdet kan realiseras genom försäljning utan negativ inverkan på verksamheten, vilket är svårt om tillgången exempelvis utgörs av den fastighet som verksamheten bedrivs i. Vissa övervärden kan komma verksamheten till del genom ökad belåning för att hantera en kortsiktig likviditetsbrist. Vid en ökad belåning behöver dock den sammantagna belåningsgraden beaktas samt om huvudmannen kan hantera de ökade räntekostnader som ökad belåning kan innebära.

Svårigheter att leva upp till krav som verksamheten omfattas av genom andra regleringar, exempelvis kan bristande täckning för det bundna egna kapitalet i förhållande till vad som föreskrivs i stadgarna indikera att de ekonomiska förutsättningarna inte är tillräckliga. 

Finansiella rapporter såsom årsredovisningar och balans- och resultatrapporter. Ett riktmärke kan vara att rapporterna vid en ekonomisk bedömning inte bör vara äldre än sex månader vid beslutsdatum.

Det finansiella sammanhanget kan identifieras genom att den enskilde aktören får redogöra för koncernförhållanden, kommissionsavtal samt övriga upplysningar som kan påverka de ekonomiska förutsättningarna. Koncernförhållanden kan verifieras genom inhämtande av schema över organisationsstruktur och/eller aktiebok.

Ett utdrag från huvudmannens skattekonto kan ge ytterligare stöd till bedömningen av vilket ekonomiskt utrymme som finns tillgängligt för att betala skulder i takt med att de förfaller till betalning.  

Om exempelvis ett kommissionsavtal eller en kapitaltäckningsgaranti finns bör huvudmannen bifoga finansiella rapporter gällande den andra avtalspartens verksamhet för att ge kommunen en möjlighet att bedöma dennes förmåga att fullfölja avtalet.

När den enskilde aktören ingår i en koncern kan koncernens ekonomi granskas genom att koncernredovisning inhämtas. Om koncernredovisning inte upprättas kan det vara motiverat att inhämta årsredovisningar för andra bolag inom koncernen.

Uppgifter om hur den enskilde aktörens barnantal förändrats under senare år kan användas för att bedöma om intäktsnivån förväntas förändras i närtid.  

Övriga uppgifter som kan vara av vikt för tillsynsmyndighetens bedömning i det enskilda fallet, så som kommissionsavtal, låneavtal, kapitaltäckningsgarantier samt andra garantier eller åtaganden så som exempelvis outnyttjade krediter, avtal om aktieägartillskott eller lånelöften.  

Utdrag från kreditupplysningstjänst. Kan ge kommunen ytterligare stöd till bedömningen av om det tycks finnas ekonomiskt utrymme till att betala skulder i takt med att de förfaller till betalning.

Beslut från andra tillsynsmyndigheter avseende samma huvudman kan även beaktas vid bedömningen, exempelvis Skolinspektionen, Inspektionen för vård och omsorg samt beslut från andra kommuner.

25 kap. 13 § aktiebolagslagen

6 § lagen (2025:170) om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna

Skolinspektionen bedömer att huvudmannen inte har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten då verksamheten saknar medel för nödvändiga investeringar. Huvudmannen behöver se till att verksamheten har ekonomiskt utrymme att betala sina skulder när de förfaller till betalning.

Skolinspektionen bedömer att huvudmannen numera har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten. Huvudmannen behövde se till att verksamheten bar sina kostnader och att verksamheten hade ekonomiskt utrymme att betala sina skulder när de förfaller till betalning

Skolinspektionen bedömer att huvudmannen inte har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten då verksamheten inte bär sina kostnader och saknar medel för nödvändiga investeringar. Huvudmannen behöver se till att verksamheten bär sina kostnader och återställer det egna kapitalet.

Skolinspektionen bedömer att huvudmannen inte har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten då verksamheten inte bär sina kostnader och saknar medel för nödvändiga investeringar. Huvudmannen behöver se till att verksamheten bär sina kostnader och återställer det egna kapitalet.

Skolinspektionen bedömer att huvudmannen inte har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten då verksamheten inte bär sina kostnader och saknar medel för nödvändiga investeringar. Huvudmannen behöver se till att verksamheten bär sina kostnader och återställer det egna kapitalet.

Skolinspektionen bedömer att huvudmannen inte har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten då verksamheten saknar medel för nödvändiga investeringar. Huvudmannen behöver se till att verksamheten har ekonomiskt utrymme att betala sina skulder när de förfaller till betalning.