Allmänt om prövningen

Vem har bevisbördan vid en utredning?

Vid en utredning är det alltid viktigt att ha klarhet i vem som har bevisbördan, det vill säga vem som ska visa eller styrka de omständigheter som ligger till grund för beslutet. Vid ägar- och ledningsprövningen samt vid prövningen av ekonomiska förutsättningar skiljer sig bevisbördan åt beroende på om kommunen ska göra en tillståndsprövning eller en tillsyn.

I tillståndsprövningen är det den sökande som ska visa att ägar- och ledningskretsen har insikt och är lämplig att bedriva förskola, fritidshem eller pedagogisk omsorg. Avser ansökan fristående förskola eller fristående fritidshem ska sökanden även visa att den enskilde har ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamheten. Kan den sökande inte påvisa detta kan kommunen inte godkänna ansökan.

I tillsyn är förhållandena omvända. Kommunens utredning måste visa att huvudmannen saknar insikt, är olämplig och/eller saknar ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamhet för att kunna ingripa mot huvudmannen.

Vilka befogenheter har kommunen vid en prövning?

Vid en utredning uppkommer emellanåt frågan om kommunen verkligen har rätten att begära in en handling eller på annat sätt kräva information i en specifik fråga från en enskild huvudman. Kommunens befogenheter vid tillsyn regleras i skollagen. En tillsynsmyndighet har enligt skollagen rätt att få tillträde till de byggnader, lokaler och andra utrymmen som används för verksamheten. Ett tillsynsbesök kan ske både anmält och oanmält.

Den som står under tillsyn har enligt skollagen uppgiftsskyldighet. Uppgiftsskyldigheten innebär att huvudmannen ska lämna de upplysningar och tillhandahålla handlingar och annat material som tillsynsmyndigheten behöver för att kunna göra sin utredning. Det är tillsynsmyndigheten som avgör vilka uppgifter som behövs. Om huvudmannen inte lämnar de uppgifter som tillsynsmyndigheten anser sig behöva kan huvudmannen föreläggas att fullfölja sin uppgiftsskyldighet.

Vid tillståndsprövning och tillsyn har kommunen också en utredningsskyldighet enligt förvaltningslagen. Kommunen ska se till att ärendet blir utrett i den omfattning som krävs. Den som ansöker om ett godkännande att bedriva fristående förskola eller fristående fritidshem eller pedagogisk omsorg ska enligt förvaltningslagen medverka till utredningen så långt som möjligt. Det innebär att den som ansöker lämnar tillräcklig information för att kommunen ska kunna behandla ansökan. En kommun kan även inhämta uppgifter från vissa myndigheter och organisationer om enskilda personer och organisationer vid tillsyn och tillståndsprövning. Exempelvis utdrag ur belastningsregistret från Polismyndigheten, utdrag från en kreditupplysningstjänst och uppgifter från Skatteverkets och Kronofogdemyndighetens register.

När ska en prövning göras?

Kommunen ska göra en prövning av insikt och lämplighet vid ansökan om godkännande som huvudman för fristående förskola, fristående fritidshem eller fristående pedagogisk omsorg.

Kommunen ska också genomföra en prövning av den enskildes ekonomiska förutsättningar vid ansökan om att bedriva fristående förskola och fritidshem. Motsvarande skyldighet att pröva den juridiska personens ekonomiska förutsättningar vid ansökan om att bedriva pedagogisk omsorg finns däremot inte.

En ägar- och ledningsprövning och en prövning av huvudmannens ekonomiska förutsättningar kan också göras vid tillsyn, men här är det kommunen själv som bestämmer när en sådan prövning ska initieras. I skollagen står det att tillsynsmyndigheten har tillsyn över att de enskilda huvudmännen fortlöpande uppfyller kraven för godkännandet. Det anges däremot inte med vilka intervall som kommunen ska utföra ägar- och ledningsprövning vid tillsyn. I skollagen anges inte heller att tillsynsmyndigheten alltid behöver pröva insikt och lämplighet för enskilda huvudmän som driver pedagogisk omsorg vid samma tillfälle. Tillsynsmyndigheten behöver inte heller pröva insikt, lämplighet och ekonomiska förutsättningar vid samma tillfälle för enskilda huvudmän som bedriver förskola och fritidshem. Kommunen kan därmed själv avgöra hur ofta de ska utföra en ägar- och ledningsprövning vid tillsyn samt om prövningen ska genomföras i alla eller i vissa delar. En ägar- och ledningsprövning kan initieras både utifrån ett löpande intervall och urval som kommunen själva bestämt och vid behov baserat på om en verksamhet kan löpa högre risk att inte uppfylla kraven för godkännandet. Exempel på underlag som kan användas för att initiera en tillsyn baserad på risk kan vara:

• inkomna signaler om missförhållanden, skrivelser i media eller kunskap om förändrade förutsättningar i verksamheten, exempelvis lägre antal inskrivna barn,
• kunskap eller tidigare erfarenhet av huvudmannen,
• underlag eller uppgifter som framkommer inför eller vid tillsynsbesök i verksamheten,
• årligen insamlade underlag, exempelvis enkäter,
• det var länge sedan en ägar- och ledningsprövning gjordes av huvudmannen eller om det var länge sedan huvudmannen anmälde ändringar i ägar- och ledningskretsen.

Läs mer om urval inför prövning av ekonomiska förutsättningar prövning

Skyldighet att anmäla förändringar inom ägar- och ledningskretsen

Enskilda huvudmän är skyldiga att anmäla förändringar inom ägar- och ledningskretsen inom en månad till kommunen. Förändringen kan bero på att styrelsen ändrats i samband med årsstämma/årsmöte, att en person lämnat sin styrelsepost och att någon ny röstats in. Man ska även anmäla om ett bolag får ny ägare, alternativt om en person med bestämmande inflytande tillkommer eller avgår. Skyldigheten för huvudmannen att anmäla ändringar inom ägar- och ledningskretsen omfattar förändringar gällande samtliga styrelse- och ledningspersoner. Det räcker alltså inte att anmäla förändringar enbart avseende exempelvis ny ordförande eller en rektor med bestämmande inflytande i verksamheten, utan även övriga förändringar i ägar- och ledningskretsen måste anmälas, såsom nya suppleanter och ledamöter.

Läs mer på sidan om vem/vilka omfattas av ägar- och ledningsprövningen?

Vad behöver kommunen göra när det sker förändringar i ägar- och ledningskretsen?

Det finns inte något krav i skollagen på att en ägar- och ledningsprövning måste göras varje gång det sker förändringar i personkretsen. Kommunen får därmed besluta om hur anmälningar om förändringar i personkretsen ska hanteras, om någon typ av utredning ska initieras och i så fall hur omfattande den bör vara. I vissa fall kan det finnas skäl att göra en fullständig prövning av ägar- och ledningskretsens insikt och lämplighet med anledning av anmälan som kommit in, till exempel om stora delar av ägar- och ledningskretsen har bytts ut.