Skolinspektionens arbete med att förhindra välfärdsbrottslighet

Skolinspektionens har i uppdrag att stärka tillsyn och tillståndsprövning i syfte att motverka kriminella eller olämpliga aktörer i skolväsendet. I denna rapport redovisas hur myndigheten arbetar för att motverka detta. Rapporten pekar på vissa riskområden och försvårande omständigheter för tillsyn och tillståndsprövning.

Ägar- och ledningsprövning ett centralt verktyg

Friskolesystemets aktörer verkar under en bärande tanke om likvärdighet och om att alla elever ska få en god och likvärdig utbildning oavsett skola. Detta för med sig behovet av granskning av såväl lämpligheten och ekonomin hos företrädare och huvudmän, som att skolverksamheterna lever upp till lagens krav. Skolinspektionen är inte en brottsutredande myndighet, men myndigheten vidtar åtgärder för att motverka att kriminella eller på annat sätt olämpliga aktörer kan verka som skolhuvudmän och därmed ges möjlighet att ta emot offentliga medel eller använda skolverksamheter som brottsverktyg. I detta arbete är ägar- och ledningsprövning centralt.

Skolinspektionen har befogenheter att agera om aktörer är olämpliga och har vid flera tillfällen använt sina mest ingripande verktyg. Vidare motverkar myndigheten att huvudmän bedriver utbildning med många eller omfattande brister där eleverna inte får vad de har rätt till. Skolinspektionens löpande arbete med att pröva enskilda huvudmän innebär prevention och leder till stabilitet och insikt i författningarna.

Myndigheten har förstärkt sin tillsyn och tillståndsprövning ytterligare och ökar fokus på vaksamhet vid granskning av huvudmännens ekonomiska förutsättningar, kan identifiera indikationer på ekonomiska oegentligheter och vid behov signalera till berörda brottsutredande myndigheter.

Områden där det finns risker och där tydligare reglering kan stärka Skolinspektionens arbete ytterligare

Rapporten redogör för ett antal risker vad gäller typer av verksamheter, ägarförhållanden eller sammanhang i skolväsendet:

• Enskilda huvudmän utan krav på kvalificerad revisor. Ett krav på kvalificerad revisor kan öka möjligheten att upptäcka oseriösa aktörer samt minska risken för ekonomisk brottslighet och andra oegentligheter.
• Ideella föreningar som inte har krav på att registrera företrädare. Avsaknaden av reglering avseende ideella föreningar medför svårigheter för Skolinspektionen att vid tillståndsprövning och tillsyn kontrollera denna typ av skolhuvudman
• Internationella skolor omfattas inte av Skolinspektionens ägar- och ledningsprövning. Myndigheten saknar därför möjlighet att kontrollera personerna bakom dessa verksamheter, trots att verksamheterna finansieras med allmänna medel.
• Komvux är en stor marknad som saknar tillståndsplikt inklusive ägar- och ledningsprövning för de enskilda utbildningsanordnare som erbjuder komvux på uppdrag av kommunerna. Detta är fallet trots att komvux finansieras med allmänna medel.
• Många aktörer anmäler inte ägarförändringar trots en skyldighet att göra detta. Sanktionsavgifter utreds för närvarande av utredningen om vinst i skolan. Skolinspektionen vill peka på att ägarförändringar kan vara ett relevant område för en eventuell sanktionsavgift.
• Det finns inte förutsättningar att kontrollera utländska fysiska och juridiska personer i ägar- och ledningskretsen på motsvarande sätt som svenska aktörer. Skolinspektionen välkomnar att detta utreds.

  Regeringsuppdraget

  Skolinspektionen ska stärka sin tillsyn och tillståndsprövning för att motverka att kriminella eller olämpliga aktörer verkar i skolväsendet. Syftet är att inom ramen för Skolinspektionens uppdrag bidra till att skydda Sverige mot välfärdsbrott, ekonomisk brottslighet och organiserad brottslighet. Skolinspektionen ska senast den 1 oktober 2024 redovisa till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) en bedömning av vilka typer av verksamheter som löper störst risk att utsättas, genomförda åtgärder och vilka möjligheter och hinder myndigheten ser för att motverka att dessa aktörer verkar i sådan verksamhet. Redovisningen ska även innehålla erfarenheter och slutsatser från myndighetens granskning över hur kommuner uppfyller sitt tillsynsansvar över enskilda förskolor och annan pedagogisk verksamhet.