Lärarresurser – att verka för likvärdighet i utbildningen

Rapporten visar att kommunerna behöver stärka sitt arbete med att attrahera behöriga och erfarna lärare till skolor med mindre gynnsamma socioekonomiska förutsättningar.

Sedan 1990-talet har skolorna i Sverige blivit alltmer segregerade vad gäller föräldrarnas utbildningsnivå och elevernas migrationsbakgrund. Såväl nationell betygsstatistik som resultaten i internationella kunskapsmätningar visar att elevernas socioekonomiska bakgrund har fortsatt stor betydelse för deras studieresultat. Av undervisningsrelaterade faktorer lyfter forskning fram läraren som den enskilt viktigaste faktorn för elevers studieresultat. Stora skillnader i tillgång till utbildade lärare riskerar att ge sämre förutsättningar för huvudmän och skolor att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Olika studier har visat att skillnader finns vad gäller tillgång till behöriga och erfarna lärare mellan skolor med olika socioekonomisk sammansättning hos eleverna. OECD, liksom Skolverket och Skolkommissionen, har framhållit att de lärare som är verksamma i skolor med stora utmaningar ofta har minst erfarenhet, mätt i antal år i yrket. I socioekonomiskt utsatta skolor är andelen legitimerade lärare och andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen lägre än i andra skolor. Det är mycket viktigt att attrahera lärare med behörighet och erfarenhet att arbeta i alla skolor. Skolan har också ett kompensatoriskt uppdrag att fördela resurser utifrån elevers olika förutsättningar och behov.

Om den här granskningen

Skolinspektionen har granskat hur huvudmän och rektorer verkar för en tillgång till lärarresurser i grundskolan som stödjer likvärdighet. Granskningen har gjorts mot bakgrund av lärarens betydelse för elevernas resultat och skollagens bestämmelse om att fördela resurser efter elevers behov och förutsättningar.

Granskningen har genomförts i kommuner där det finns skolsegregation avseende elevernas bakgrund, och i varje kommun som granskats har två kommunala skolor valts ut. Totalt omfattar granskningen 20 kommunala huvudmän och 40 grundskolor.

Utöver granskning av huvudmännens och skolornas dokumentation har intervjuer genomförts med presidiet för den nämnd som ansvarar för grundskolan, tjänstemän på förvaltningsnivå samt rektorer och lärare.

Begreppet lärarresurser har i denna granskning avgränsats till att avse lärartäthet och lärares kompetens i form av behörighet, utbildning och år i yrket. Det avser även i vissa fall bedömningar som rektor eller huvudman gjort av yrkesskicklighet, till exempel förstelärare.

Granskningens viktigaste resultat

Hälften av huvudmännen följer inte upp hur lärarresurserna används

Knappt hälften av huvudmännen följer inte i någon större utsträckning upp hur rektorerna använder tilldelade resurser och hur resurser påverkar elevernas utveckling och lärande. Därmed har de också begränsade möjligheter att tillsammans med rektorerna identifiera utvecklingsområden vad gäller an-vändningen av lärarresurserna.

Majoriteten av huvudmännen har inte genomfört riktade eller stödjande insatser 

En majoritet av de granskade huvudmännen genomför inte aktiva och riktade insatser för att särskilt attrahera behöriga och erfarna lärare till skolor med svåra förutsättningar. En avsaknad av strategier och insatser kan medföra en risk för att skolor med mindre gynnsamma socioekonomiska förutsättningar får sämre möjligheter att få tillgång till behöriga och erfarna lärare.

Inte minst finns en stor lärarbrist idag och det behövs ett medvetet arbete för att denna inte särskilt ska påverka skolor med svåra förutsättningar. Brist på lärare utgör en risk för utbildningens kvalitet. Skolinspektionen vill därför understryka betydelsen av att huvudmännen utvecklar en proaktiv hållning i sin kompetensförsörjningsstrategi. Detta gäller särskilt för de skolor där det finns en ökad risk att elever inte når målen. Rektor är den aktör som främst har ansvaret för att rekrytera lärare men om huvudmannen inte följer upp lärarresurser och vid behov vidtar stödjande insatser kan situationen bli särskilt sårbar för skolor med större utmaningar.

I granskningen finns enstaka exempel på att huvudmän på annat sätt än via en ekonomisk tilldelning medverkar till att förstärka skolor med personella pedagogiska resurser. Ett exempel är att det finns centralt placerade team med lärare med särskilda kompetenser och dokumenterad skicklighet. Dessa team, eller medlemmar i teamen, används utifrån en behovsinventering för att förstärka vissa skolor.

Rektorer i utsatta skolor får en ekonomi som ger flexibilitet

Nästan alla kommuner som ingår i granskningen har resursfördelningssystem som tar hänsyn till elevernas förutsättningar och behov utifrån ett kompensatoriskt syfte. Resursfördelningen ger i högre grad rektorer på skolor med svåra förutsättningar än rektorer på andra skolor möjlighet att fördela och omfördela lärarresurser i sin verksamhet utifrån behov. Skolinspektionen har i en tidigare granskning pekat på att en kompensatorisk resursfördelning många gånger inte är tillräcklig. Så kan fallet vara även för de skolor som ingått i denna granskning. Den ekonomiska resursfördelning som gjorts har dock för dessa skolor spelat roll. Det innebär att de granskade skolorna har bättre möjligheter att använda denna resurs till fler lärartjänster eller andra pedagogiska resurser.

Rektorerna har överlag aktuell kunskap om elevernas förutsättningar och behov samt om lärarnas kompetenser, såväl formell kompetens som lärarnas förmåga att möta elevers olika behov, som de använder vid planering och fördelning av lärarresurser. Flera rektorer på skolor med svåra förutsättningar har dock haft svårt att rekrytera behöriga och erfarna lärare. Det har funnits problem att attrahera lärare och att konkurrera med andra skolor. Rektorerna har därmed inte i tillräcklig utsträckning möjlighet att fördela lärarresurserna för att tillgodose elevernas behov.

Hälften av huvudmännen styr förstelärartjänster utifrån ett kompensatoriskt syfte

Granskningen visar att cirka hälften av huvudmännen har valt att använda förstelärare i ett kompensatoriskt syfte och fördelat förstelärartjänster utifrån skolors behov. Bland de huvudmän som inte har valt att fördela förstelärartjänster i ett kompensatoriskt syfte, finns flera som ser ett behov av eller planerar att i högre grad använda tjänsterna på ett sådant sätt.

Utvecklingsområden

Rektorn har ett ansvar för sin enhets inre organisation och för rekrytering. Detta innebär dock inte att huvudmännen inte ska följa upp och motverka påtagliga skillnader i elevers tillgång till behöriga och erfarna lärare. Som ovan pekats på finns studier som visar att det finns fler behöriga och erfarna lärare i skolor med mer gynnsamma förutsättningar, än i skolor med svårare förutsättningar. Skolinspektionen bedömer att det är viktigt att huvudmän stärker och gör fler insatser för att ge alla elever en god tillgång till behöriga och erfarna lärare. Det är en viktig kvalitetsaspekt och ryms inom huvudmannens övergripande ansvar för att verka för utjämning. Det handlar också om att lärarbrist inte särskilt ska påverka skolor med svåra förutsättningar.

Med utgångspunkt i kvalitetsgranskningen bedömer Skolinspektionen att huvudmännen främst behöver utveckla arbetet med fördelning av lärarresurser inom följande områden:

• I högre grad utveckla strategier för att öka förutsättningarna för rektorer i skolor med svåra förutsättningar att attrahera och behålla behöriga och erfarna lärare. Detta kan ske genom aktiva insatser som att stimulera lärare att söka till vissa skolor.
• Utveckla arbetet med att planera lärarresurser så att till exempel förstelärartjänster i högre grad fördelas utifrån elevernas förutsättningar och behov.
• I dialog med rektorerna aktivt följa upp hur tilldelade resurser, inklusive lärarresurserna, används och hur denna användning påverkar elevernas utveckling och lärande.