Förskolans arbete med jämställdhet

Förskolan ska ge alla barn möjlighet att utveckla sina förmågor och intressen utan att hindras av traditionella könsmönster och könsroller. Men arbetet med jämställdhetsuppdraget är otillräckligt visar Skolinspektionens granskning av 36 förskolor. .

Jämställdhet, som grundläggande demokratiskt värde, ska både gestaltas och förmedlas i förskolan. En viktig avsikt med den här kvalitetsgranskningen är att lyfta fram betydelsebärande kvalitetsaspekter gällande förskolors jämställdhetsarbete, beskriva vad frånvaron av ett aktivt jämställdhetsarbete kan få för konsekvens på lång sikt samt lyfta fram goda exempel.

Det övergripande syftet med granskningen är att belysa om barnen erbjuds en förskoleverksamhet där flickor och pojkar får möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsmönster och könsroller. Temat för granskningen beror på att forskning och utredningar bland annat visar att det finns en risk att könsstereotypa föreställningar kan reproduceras och öka istället för att de synliggörs och ifrågasätts, om jämställdhetsuppdraget genomförs på ett omedvetet sätt.

De områden som Skolinspektionen granskat handlar bland annat om det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller samt om jämställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet. Ett annat område som också granskats och som dessutom är granskningens huvudfråga, är om barnen, oavsett kön, får samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsmönster och könsroller.

Genom beskrivningar av viktiga kvalitetsaspekter inom granskningsområdet, avser rapporten att ge ett utvecklingsstöd även för förskolor som inte har granskats.

Genomförande

Under våren 2016 besökte Skolinspektionen totalt 36 fristående och kommunala förskolor i 18 kommuner. Granskningen grundar sig i huvudsak på kvalitativa metoder, som dokumentstudier, självvärdering, observationer och intervjuer. En större del i granskningen har varit observationer i den dagliga verksamheten för att synliggöra hur förskolan arbetar med jämställdhet. Intervjuer genomfördes med förskolechefer, arbetslag vid besökta avdelningar och fokusgrupper bestående av framförallt representanter från förskolornas övriga avdelningar. Arbetslagen i granskade avdelningar genomförde också en självvärdering innan besöket. Därutöver intervjuades företrädare för 24 huvudmän, det vill säga politiker i nämnd eller utskott samt styrelseledamöter för fristående förskolor.

Iakttagelserna och slutsatserna gäller de 24 huvudmän och 36 förskolor som har granskats och avser därmed inte att ge en nationell bild av förhållandena.

Granskningens resultat i korthet:

• Personalen vid flertalet granskade förskolor arbetar inte systematiskt utifrån ett genusperspektiv vid genomförande av aktiviteter, planering av miljö och material eller i samtal om förhållningssätt. Flera förskolor arbetar aktivt med likabehandling, men inte alltid med hänsyn till förskolans specifika jämställdhetsuppdrag.
• Personalen vid majoriteten (85 %) av förskolorna arbetar med att ge flickor och pojkar samma möjlighet att pröva och utveckla förmågor och intressen.
• Personalen vid ungefär hälften av förskolorna vägleder inte pojkar och flickor så att deras möjlighet att pröva olika miljöer och material breddas och varieras, särskilt inte i den fria leken.
• Drygt tre fjärdedelar av granskade huvudmän och förskolechefer ger inte tillräckliga förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller.
• På förskole- och huvudmannanivå är det drygt tre fjärdedelar som inte inkluderar förskolans jämställdhetsuppdrag i det systematiska kvalitetsarbetet.
• Drygt tre fjärdedelar av förskolecheferna inkluderar inte jämställdhet i det pedagogiska ledarskapet.
• Personalen vid tre av fyra förskolor uppger att de inte har tillräcklig kompetens att på vetenskaplig grund och utifrån beprövad erfarenhet kunna utföra jämställdhetsuppdraget.
• Personalen vid tre av fyra förskolor uppger att reflektionstiden inte inkluderar jämställdhetsuppdraget.
• Den sammantagna bilden av resultatet är att jämställdhetsuppdraget inte genomsyrar de granskade förskolornas verksamhet. Det visar sig genom att personalen och de flesta förskolecheferna ofta kopplar arbetet till alla barns lika värde, individ och likabehandlingsplan, men de har inte med ett genusperspektiv vid planering och samtal om verksamheten. På flera förskolor finns det dock goda arbetssätt med utgångspunkt i ett aktivt och engagerat likabehandlingsarbete.
• Personalen använder generellt inte möjliga tillfällen att medvetet föra in material och utmana barn i deras lek.
• I flera fall erbjuder inte huvudmän och förskolechefer verksamheterna stöd i form av tydliga mål med utgångspunkt i läroplanen för förskolan. Det behövs uppföljning och kompetensutveckling som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt reflektionstid som inkluderar jämställdhetsuppdraget.
• Jämställdhetsuppdraget är inte tydligt och väldefinierat i förskolorna och kan kanske därför inte användas på ett synligt sätt i det dagliga arbetet. Det är ett tämligen osystematiskt jämställdhetsarbete som sker i förskolorna och det finns en risk att stereotypa könsnormer och könsstrukturer förs vidare till barnen.

Skolinspektionens slutsatser

• För att höja kvaliteten i förskolans verksamhet visar granskningen att:
• Huvudmän och förskolechefer behöver inkludera och tydliggöra förskolans jämställdhetsuppdrag i det systematiska kvalitetsarbetet.
• Förskolechefer behöver ge personalen kompetensutveckling samt möjlighet till reflektion så att de på vetenskaplig grund och utifrån beprövad erfarenhet kan utveckla ett aktivt och systematiskt jämställdhetsarbete med utgångspunkt i läroplanens uppdrag.
• Personalen i förskolan behöver bli mer förtrogen med och gemensamt tolka jämställdhetsuppdraget i förskolans läroplan.
• Personalen i förskolan behöver i större utsträckning vägleda pojkar och flickor så att deras möjligheter att pröva olika miljöer och material breddas och varieras så att de får nya insikter utifrån ett jämställdhetsperspektiv.