Socioekonomisk resursfördelning till förskolan
Endast en tredjedel av kommunerna tar hänsyn till socioekonomiska faktorer när de fördelar pengar till förskolan. Många kommuner följer inte heller upp hur pengarna används.
Enligt skollagen ska kommuner fördela resurser inom skolväsendet efter barns och elevers olika förutsättningar och behov. Denna kompensatoriska resursfördelning gäller även förskolan, som blev en del av skolväsendet 2011. I den här rapporten presenteras Skolinspektionens granskning av hur den kompensatoriska resursfördelningen fungerar i Sverige idag. Granskningens huvudsakliga iakttagelser presenteras nedanför.
Många saknar socioekonomisk fördelningsmodell
Vi har funnit att två tredjedelar av Sveriges kommuner inte uttryckligen tar hänsyn till barnens socioekonomiska bakgrund i sin fördelning av resurser till förskolan. Dessa kommuner saknar alltså det som brukar kallas en socioekonomisk fördelningsmodell.
Kommuner har svårt att formulera mål
Granskningen visar att kommuner ofta tycker att det är svårt att formulera vilka mål de har med att tilldela extra resurser till vissa förskolor. De är osäkra på vad de ska efterfråga i kvalitetsarbetet – vad är ett resultat i förskolan och vilka uppföljningsmetoder kan användas för att se eventuella effekter?
Få kommuner följer upp eller analyserar
Av de kommuner som har en socioekonomisk fördelningsmodell saknar flertalet uppföljning och analys av sina respektive modellers träffsäkerhet. Det innebär att kommunerna inte vet om omfördelningen leder till att barnen får likvärdiga förutsättningar till stimulans och lärande i förskolan.
Ofta brister i återkoppling
Resultatet av granskningen visar också att det i många fall finns brister i dialog och återkoppling mellan huvudman och förskolechef.
Skolinspektionen menar att iakttagelserna samlat visar att kommuners brist på strategier riskerar att begränsa förskolans möjligheter att arbeta kompensatoriskt. Det är av stor vikt att resursfördelningen verkar så att skillnader i barns förutsättningar och behov kan utjämnas. Skolinspektionen ser därför att det är ett utvecklingsområde för kommunerna att arbeta med att ta fram strategier och att systematiskt följa upp resultat av verksamheten i förskolan.
Om granskningen
Iakttagelserna bygger på resultat från en kartläggning av samtliga kommuner i landet och intervjuer med förskolechefer och kommunrepresentanter från fem kommuner. Skolinspektionen lät göra kartläggningen under hösten 2015. Syftet var att granska hur kommuner fördelar resurser till förskolan för att säkerställa att förskolor får likvärdiga förutsättningar att nå målen i läroplanen utifrån barnens olika förutsättningar och behov. Granskningen var särskilt inriktad på hur kommunerna använt sig av socioekonomiska fördelningsprinciper i sina modeller för resursfördelning. Resultatet bekräftar i stora delar den bild som tidigare funnits hos både Skolverket och Skolinspektionen.