Bristande insatser för att vända skolor med låga kunskapsresultat
Trots att eleverna på granskade skolor haft låga kunskapsresultat under flera år, har många av huvudmännen inte satt in riktade utvecklingsinsatser. Det visar Skolinspektionens 10-årsgranskning av 28 skolor med långvarigt låga kunskapsresultat.
Skolinspektionen har granskat 28 utvalda grundskolor som under tio år haft hög andel elever som inte nått godkända betyg i alla ämnen. Granskningen visar att det är ovanligt att huvudmannen genomför särskilt utformade insatser för att vända långvarigt låga kunskapsresultat.
- Mot bakgrund av skolsegregation och de utmaningar många skolor har, är det av största vikt att skolornas särskilda behov synliggörs, säger Helén Ängmo, generaldirektör för Skolinspektionen.
Endast ett fåtal granskade huvudmän genomför ett systematiskt förbättringsarbete, tillsammans med skolornas personal, som tydligt syftar till att bryta de låga resultaten. Och vi kan konstatera att stödet inte är tillräckligt för rektorerna på de skolor som har låga resultat. För att huvudmännen ska kunna göra skillnad för eleverna behöver stödet utgå från skolans specifika utmaningar
- Skolor med långvarigt svaga resultat behöver ett starkt stöd från huvudmän för att kunna vända resultat. Situationen är många gånger komplex. Ändå kan vi konstatera att skolor med långvarigt låga resultat ofta får samma stöd från huvudmännen som skolor med goda studieresultat, menar Helén Ängmo.
För att komma till rätta med långvarigt låga kunskapsresultat, behöver huvudmännen ge rektorerna goda förutsättningar att utveckla skolornas undervisning utifrån elevernas behov. Många huvudmän genomför dock inte några riktade utvecklingsinsatser. Huvudansvaret hamnar istället på rektor och lärare. Därmed missar huvudmännen att arbeta för att alla elever ska kunna lyckas och styr inte mot skolans nationella mål. Vi ser också att den historiska bilden om de långvariga resultaten saknas.
- När kunskapsresultaten varit låga under så lång tid är det viktigt att huvudmän, rektorer och lärare tillsammans utvärderar vilka insatser som gör skillnad för elevernas kunskapsutveckling, säger Karin Lindqvist, rapportskribent på Skolinspektionen. Det handlar både om att förbereda elever för ett liv som aktiva och ansvarskännande medborgare och att förbereda eleverna för arbetsmarknaden eller vidare studier.
I granskningen har 28 skolor hos 18 huvudmän ingått. Skolorna är valda då de har mindre andel elever med godkända betyg i årskurs 9, jämfört med andra skolor, varje år 2010-2019. I urvalet har 26 skolor kommunal huvudman och två har enskild huvudman.
Här kan du läsa rapporten:
”Långvarigt låga kunskapsresultat -
Grundskolor som under 10 år haft en hög andel elever utan betyg i alla ämnen”
För mer information kontakta:
Presstjänsten: 08-586 080 60