Frågor & svar
Frågorna och svaren rör grundskolan, om inte något annat anges. Svaren grundar sig på skollagen och andra relevanta skolförfattningar samt Skolverkets allmänna råd med kommentarer.
Kontakta Skolverkets upplysningstjänst om du har mer frågor om vilka bestämmelser som gäller för skolan. Det är i första hand de som har till uppgift att svara på allmänna frågor om skolbestämmelserna.
Se alla kategorierElevers rättigheter när det gäller utbildningen i skolan
Hur kan jag göra så att mitt barn får det stöd det behöver i skolan?
Svar
Alla elever har rätt att lära sig och få förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt samt att få den hjälp de behöver. Det är skolan som beslutar om stödinsatser till eleverna. Som vårdnadshavare är du en viktig kunskapskälla vad gäller dina barns behov. Skolan kan ha god hjälp av att få ta del av resultat och rekommendationer från externa utredningar, såsom psykolog- och logopedutredningar.
Att det är skolan som beslutar om stödinsatser innebär att du inte kan kräva ”en egen resurs” till ditt barn. Du kan överklaga ditt barns åtgärdsprogram till Skolväsendets överklagandenämnd och där hävda att skolans insatser inte täcker barnets behov. Du har som vårdnadshavare rätt att medverka vid upprättande av åtgärdsprogram.
Info från Skolväsendets överklagandenämnd om hur du överklagar åtgärdsprogram
Vart ska jag vända mig när mitt barn har utsatts för diskriminering?
Svar
Det är Diskrimineringsombudsmannen (DO) som ansvarar för frågor som gäller diskriminering. Dit anmäler du även trakasserier i skolan, det vill säga kränkningar som har samband med diskrimineringsgrund, exempelvis sexuella trakasserier.
Om en skola brustit i att ge stöd till en elev med funktionsnedsättning kan man ha rätt till så kallad diskrimineringsersättning.
Mitt barn går inte till skolan, vad kan jag kräva?
Svar
Huvudregeln är att elever i förskoleklass och grundskolan har skolplikt. De har också en rätt till utbildning.
Skolverket om skolplikt och rätt till utbildning
Skolverket om så kallad hemundervisning
Skolverket om skolans ansvar för att utreda elevers frånvaro
Vad händer om mitt barn inte har godkända betyg efter årskurs nio?
Svar
En elev som har slutfört årskurs nio när skolplikten upphör utan att ha nått de kunskapskrav som minst ska uppnås vid utgången av den högsta årskursen, har rätt att slutföra utbildningen under ytterligare två år. Det innebär dock inte att skolplikten förlängs.
En elev som inte har uppnått de lägsta kunskapskraven har alltså rätt att slutföra utbildningen i de obligatoriska skolformerna innan eleven tar steget till gymnasieskolan. Eleven kan dock också välja att ta steget till gymnasieskolans introduktionsprogram.
Vad kan jag göra om jag missnöjd med undervisningen på skolan?
Svar
Det är skolan som bestämmer över undervisningen, exempelvis undervisningsmetoder. Här har läraren en stor frihet, förutsatt att undervisningen grundar sig på vetenskap och beprövad erfarenhet. Vad som ska läras ut framgår av läroplanen i respektive skolform. Föräldrar har indirekt varit med om att påverka läroplanerna, då dessa är förordningar som regeringen utfärdat.
Vad kan jag göra om jag är missnöjd med samarbetet med skolan om mitt barns skolgång?
Svar
Skolan ska samarbeta med dig som vårdnadshavare om barnets skolgång men det innebär inte att skolan måste rätta sig efter vårdnadshavarens åsikter. Skyldigheten att samarbeta framgår av läroplanen. Föräldrar respektive vårdnadshavare har rätt till information om elevens skolgång, bland annat genom utvecklingssamtal minst en gång per termin. Dessutom ska skolan ge elev och vårdnadshavare en möjlighet att delta när åtgärdsprogram ska upprättas, det vill säga om skolan har beslutat om särskilt stöd. I läroplanen finns ett avsnitt som beskriver det gemensamma ansvaret som skolan och vårdnadshavare har för elevernas skolgång.
Kan man överklaga ett betyg?
Svar
I de flesta fall är det den undervisande läraren som sätter betyg. Vårdnadshavare kan inte överklaga betyg. Skolinspektionen kan inte heller ändra på redan satta betyg. Du, liksom eleven, har rätt att få en förklaring av läraren på vilka grunder betyget satts. Läraren ska även berätta för eleven vad hen ska kunna i ämnet. I läroplanen anges kunskapskraven i varje ämne, vad man ska kunna för att få ett visst betyg. Elev och vårdnadshavare ska minst en gång per termin få sådan information samlat om alla ämnen som eleven får undervisning i.
Mitt barn kan inte nå ett visst kunskapskrav på grund av sin funktionsnedsättning. Kan läraren göra undantag i sådana fall?
Svar
Om det finns särskilda skäl kan läraren bortse från enstaka delar av kunskapskraven vid betygssättningen.
Vad kan jag göra om det är stökigt och otryggt i mitt barns skola?
Svar
Eleverna har rätt till studiero. Skolan och dess personal är skyldiga att handla så att eleverna känner sig trygga och för att skapa studiero. På alla skolor ska det finnas ordningsregler som elever och vuxna tar fram tillsammans. När eleverna och de vuxna pratat klart om vilka regler man vill ha, är det rektorn som slutligen bestämmer vilka regler som ska gälla för skolan. Det kan exempelvis handla om att få ha mobilerna framme på lektionerna eller inte. Det är viktigt att alla vuxna och elever känner till reglerna – annars går de inte att följa. Även om eleverna ska vara med och ta fram reglerna, så har rektorn och lärarna ansvaret för att reglerna följer läroplanen och skollagen.
Om du behöver hjälp ska du i första hand ta upp ditt problem med rektor. Om rektor inte åtgärdar problemet vänd dig till huvudmannens klagomålshantering.
Vad kan jag göra om mitt barn stängs av från skolan?
Svar
Ibland kan skolan behöva vidta disciplinära åtgärder mot elever. Du har som vårdnadshavare rätt att få ett skriftligt beslut om exempelvis en avstängning. Beslut om avstängning av ditt barn kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Skolan ska informera om hur överklagandet ska gå till.