Årsrapport 2018 - skillnader i skolkvalitet och strategisk styrning
Skolhuvudmännens strategiska styrning för ökad likvärdighet är ett viktigt tema i Skolinspektionens årsrapport för 2018. Skolinspektionen lyfter bland annat att flera huvudmän inte tillräckligt gör aktiva och stödjande satsningar för att möta skolors olika behov.
En av Skolinspektionens främsta uppgifter är att bidra till en stärkt likvärdighet i svensk skola. Skillnader mellan elevers resultat har ökat. I vårt arbete kan vi också se problem med likvärdigheten genom att vi återkommande konstaterar betydande kvalitetsskillnader i skolors arbetssätt.
Pedagogisk segregation motverkas inte aktivt
I vissa skolor finns flera och ibland omfattade brister. I andra skolor finns ett mycket välutvecklat arbete. Det krävs att skolhuvudmän agerar aktivt för att stärka de skolor som på olika sätt har utmaningar. Många skolhuvudmän gör dock inte tillräckliga analyser och kan därför inte genomföra strategiska och samordnade åtgärder. Ett område där samordnade åtgärder är viktiga är till exempel lärarresurser. Vissa studier pekar på så kallad ”pedagogisk segregation”, det vill säga att utbildade lärare i lägre grad söker sig till skolor med större utmaningar. Dessa skolor har ofta även hög rektorsomsättning och svårt att behålla kontinuitet i skolledningsfunktionen, som annars är garanten för den pedagogiska verksamheten och dess utveckling.
Trygghet och studiero behöver fortsatt uppmärksamhet
Ytterligare ett område Skolinspektionen lyfter i årsrapporten är trygghet och studiero. Vi beskriver det aktuella läget, utifrån Skolinspektionens perspektiv. Tillsyn görs enbart i ett begränsat urval av skolor. Här kan vi se att cirka en tredjedel av granskade skolorna har brister. Vi ser samtidigt i kvalitetsgranskning att många skolor också har ett starkt arbete och goda rutiner för att skapa studiero. Bilden av trygghet är därför varierad och det finns även här stora skillnader mellan skolor.
Fler skarpa åtgärder under 2018
Under 2018 har vi dessutom identifierat flera långvariga situationer med omfattande brister på ett antal skolor. Fler beslut än tidigare har lett till skarpa åtgärder under 2018. Det handlar både om antalet förelägganden som förenats med vite och om huvudmän som fått sitt tillstånd att driva skola återkallat. Myndigheten har även för första gången vidtagit statliga åtgärder för rättelse, ett beslut som togs i januari 2019.