Utmanande undervisning för högpresterande elever

Alla elever ska kunna utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Granskningen visar att högpresterande elever ofta saknar anpassade utmaningar. Speciellt utmärker sig matematikundervisningen. På över 40 procent av de granskade matematiklektionerna får eleverna inte tillräckliga utmaningar.

Skolinspektionen har granskat i vilken utsträckning de besökta skolorna ger högpresterande elever en god och utmanande undervisning. Får eleverna tillräckligt med stöd och stimulans för att fortsätta prestera på en hög nivå? Granskningen omfattar 23 gymnasieskolor med naturvetenskapligt program.

Viktiga iakttagelser

Granskningen visar att flertalet av de granskade skolorna behöver utveckla undervisningen för de högpresterande eleverna. Rektors pedagogiska ledarskap är en viktig del i detta arbete.

• Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera skolor
• Undervisningen i matematik behöver utvecklas
• Högpresterande elever ges inte tillräcklig återkoppling och tydliga instruktioner
• Inte bara tempohöjning för att lyckas med en utmanande undervisning
• Samverkan kring högpresterande elever prioriteras sällan
• De högpresterande eleverna ges inte tillräckliga förutsättningar att hantera prestationsrelaterad stress
• Det är fler flickor än pojkar som uppger att de saknar utmaningar i undervisningen

Utvecklingsområden

Skolinspektionen har  identifierat fyra områden som är särskilt viktiga för högpresterande elever: utmaningar i undervisningen, samverkan mellan lärarna, motivationshöjande åtgärder och elevhälsans arbete. 

• Undervisningen behöver utformas så att den anpassas till de elever som finns i klassrummet. Undervisningen behöver ha en tydlig struktur då de högpresterande eleverna behöver kunna planera sina studier. Likvärdigheten ökar även i utbildningen när rektor har insikt i hur undervisningen bedrivs och systematiskt utnyttjar denna kunskap för att öka kvaliteten i undervisningen.  

• Undervisningen behöver möta de högpresterande elevernas behov framför allt vad gäller individanpassning. För att uppnå detta likvärdigt över skolan krävs att rektor utformar en organisation som möjliggör samverkan mellan lärare där kollegiala samtal om gemensamma mål, värderingar och bedömning kan ske kring de högpresterande elevernas utbildning. Skolans lärare behöver ha tid avsatt för att samtala kring hur undervisning för högpresterande elever kan utvecklas. Lärare behöver även ha tid avsatt för konkret samverkan kring planering av undervisningen, vilket ger större likvärdighet mellan klassrum på samma skola.

• Det är viktigt att rektor skapar strukturer som kan verka motivationshöjande för högpresterande elever och strukturer som kan verka stödjande för att till exempel hjälpa eleverna att förstå komplexa samband eller arbeta med fördjupande undervisningsmaterial.

• Otydlighet i undervisningen leder lätt till prestationsrelaterad stress hos de högpresterande eleverna. För att denna stress ska hållas på en rimlig nivå behöver rektor säkerställa att skolan har en helhetssyn och arbetar aktivt för att motverka prestationsrelaterad stress. I detta arbete har elevhälsan en central roll. Skolorna behöver även ha en medvetenhet om de könsmässiga riskerna kopplade till psykisk ohälsa på grund av prestationskrav i skolan. 

Huvudmannens roll

Huvudmännen som är ytterst ansvariga för verksamheten behöver följa upp resultaten även för de högpresterande eleverna, vilket inte alltid görs, enligt flera rektorer. Huvudmännen behöver även följa upp undervisningens kvalitet inom och mellan skolor så att alla elever, oavsett om det handlar om elever med låga eller höga betyg, får en likvärdig utbildning.