Idrott och hälsa i årskurs 7–9
Ämnet idrott och hälsa ska se till att elever utvecklar allsidig rörelseförmåga och får intresse för att vara fysiskt aktiva och att vistas i naturen. Denna kvalitetsgranskning visar dock att rörelse och bollspel får ett större utrymme än till exempel friluftsliv och utevistelse. Kvalitetsgranskningen består dels av en bredare kartläggning av 100 grundskolor, dels av en närmare granskning av 22 skolor.
Skolinspektionen redovisar, på uppdrag från regeringen en granskning av, om elever i grundskolans årskurser 7-9 får en undervisning i ämnet idrott och hälsa av god kvalitet.
Detta har Skolinspektionen granskat
Granskningen omfattar dels i vilken utsträckning undervisningen i idrott och hälsa planeras och bedrivs utifrån kursplanen, dels i vilken utsträckning undervisningen i idrott och hälsa genomförs med allmändidaktiska kvaliteter. Underlaget för granskningen har varit en inledande övergripande enkät till elever och lärare vid 100 slumpmässigt utvalda skolenheter som bedriver utbildning i årskurserna 7–9. Dessutom har 22 av de skolor som ingick i enkätundersökningen besökts för att - med hjälp av observationer, intervjuer av elever, lärare och rektor samt dokumentstudier - få en närmare bild av undervisningens utformning och kvalitet.
Syftet med ämnet idrott och hälsa är att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva och intresse att vistas i naturen. Ämnet ska vidare bland annat ge eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att värdera sin fysiska aktivitet och sätta den i relation till hälsa, rörelse och livsstil samt genomföra friluftsliv efter olika förhållande och miljöer.
Viktigaste iakttagelserna
Alla elever deltar inte regelbundet
Observationerna i granskningen visar att en femtedel av eleverna inte regelbundet deltar i undervisningen. Detta är enligt Skolinspektionen en oroande bild och insatser krävs. Orsakerna till detta kan vara flera och inbegriper bland annat lärandemiljön, val av aktiviteter, undervisningens organisation, men också förhållningssätt och regler som skolorna själva tagit fram. Det finns skolor och lärare som exkluderar elever från undervisningen genom beslut och överenskommelser, som innebär att om eleven inte har med sig ombyteskläder till lektionen får hen inte delta i undervisningen.
Fokus är på fysisk aktivitet
Granskningen visar att undervisningen har ett innehåll där fokus huvudsakligen läggs på fysisk aktivitet. Det observerade innehåll som eleverna möter inom kunskapsområdet rörelse är i stor utsträckning anpassat till elever som redan idrottar på fritiden vilket är i linje med vad tidigare studier och granskningar visat. De besökta skolorna och elevenkäten visar att bollspel och bollekar upptar ett stort utrymme i undervisningen följt av aktiviteter som syftar till att förbättra elevernas kondition och styrka. Undervisning inom kunskapsområdet hälsa och livsstil ges ett begränsat utrymme och integreras sällan i undervisningens praktiska delar. Granskningen visar också att kunskapsområdet friluftsliv och utevistelse på i stort sett samtliga besökta skolor ges ett mycket begränsat utrymme. Däremot visar de besökta skolornas planering att innehållsdelar som dans, rörelseövningar till musik och orientering ges ett utrymme, som tidigare granskningar inte har visat.
Tävlingsmoment ger olikvärdiga förutsättningar
Observationerna i granskningen visar att det är vanligt att undervisningen har inslag av tävlingsmoment såsom stafetter, lekar med eller utan boll och traditionella lagbollspel. I de besökta skolorna visar observationerna att aktiviteterna har ett fokus på att vinna. Ofta används en stor spelplan samt att grupperna och lagen har många deltagare. Detta syfte och denna organisation gör att elevernas fysiska status blir exponerad och bidrar inte till undervisningssituationer där alla elever ges likvärdiga förutsättningar att utveckla de förmågor som är kopplade till just rörelse. Det uppstår också en problematik kring vilka elever som ska ingå i vilket lag, hur flickor och pojkar ska fördelas eller om könen ska skiljas åt. Sådana ställningstaganden tycks inte förekomma när tävlingsaspekten inte finns med.
Trygga och otrygga situationer
De flesta elever som tillfrågats i elevenkäten upplever att lärandemiljön i samband med idrottsundervisningen är trygg. I de fall det finns en upplevelse av otrygghet är denna oftare kopplad till lektionstiden än till omklädningssituationen. Skolbesöken visar att förekomsten av verbala och fysiska kontroverser ökar vid aktiviteter med inslag av tävling och kroppskontakt. När alla elever förväntas utföra samma aktivitet på samma nivå finns det elever som genom de skillnader som finns i fysisk förmåga, kön eller idrottsvana blir åsidosatta och självmant drar sig undan aktiviteten. I dessa sammanhang finns det elever i intervjuer som ger uttryck för obehag för såväl aktiviteten som för andra elever.
Flickor och pojkar upplever ämnet olika
Det finns skillnader i hur flickor och pojkar upplever undervisningen i ämnet idrott och hälsa. En lägre andel flickor än pojkar anser att de får återkoppling av läraren. Fler flickor än pojkar tycker att de blir störda av andra elever och att de får mindre utrymme i undervisningen. Det är också fler flickor än pojkar som uppger att de inte vet vad som krävs för ett visst betyg.
Tydligt ledarskap, men reflekterande samtal saknas
De idrottslektioner som besökts präglas överlag av ett tydligt ledarskap och en struktur som gör att undervisningstiden utnyttjas väl (utom för de som inte deltar) och att studiero skapas. Ingen lektionstid går förlorad och aktiviteter och moment avlöser varandra. Lärare ger tydliga instruktioner, eleverna kommer snabbt igång med lektionsinnehållet och det är vanligt att läraren ger muntlig återkoppling under lektionens olika delar.
Däremot innehåller lektionerna sällan inslag där eleverna under lärarens ledning får diskutera och reflektera över sina arbetsinsatser och sitt lärande. En konsekvens av detta framgår i elevintervjuer, där eleverna har svårt att redogöra både för ämnets innehåll och vad deras prestationer och kunskaper ska bedömas mot. På flertalet av de besökta skolorna bedöms detta bero på att undervisningen har en svag koppling till ämnets syfte och de förmågor som eleverna ska ges möjlighet att utveckla.