Garanterad undervisningstid i gymnasieskolan

Alla elever i gymnasieskolan har rätt till en miniminivå för garanterad undervisningstid. Undervisningstiden är en av gymnasieskolans viktigaste resurser och en viss mängd undervisningstid är nödvändig för att ge goda och likvärdiga förutsättningar för lärande i gymnasieskolan. Vår granskning visar att flera huvudmän och rektorer inte prioriterar elevernas rätt till garanterad undervisningstid.

Vi har granskat 25 gymnasieskolors arbete med att garantera undervisningstiden för eleverna. I 14 av dessa skolor är styrning och uppföljning svag och otydlig vilket medför att elevernas undervisningstid inte kan säkerställas. Huvudmän och rektorer prioriterar inte elevernas rätt till garanterad undervisningstid. 

Otydlighet i styrkedjan

Huvudmännen skapar inte en tydlighet i styrkedjan, från huvudman till lärare, om vad som kan räknas som undervisningstid. Istället delegerar huvudmännen befogenheten att besluta om timplanerna till rektorerna som huvudmännen sällan följer upp. 

Schemaläggningen görs inte med tillräckliga marginaler på flera av de granskade skolorna och det görs olika tolkningar av vad som är undervisningstid.

Undervisningstiden planeras inte heller med utgångspunkt i elevernas förutsättningar och behov. Anpassningarna bygger istället på måluppfyllelsen hos tidigare elevgrupper, inte på en bedömning av behoven hos de elever som går i skolan nu.

Risk att aktiviteter som inte är undervisning räknas som undervisningstid

I granskningen har vi sett att vissa aktiviteter som inte ska räknas som undervisningstid ändå gör det. Dessa aktiviteter är:

• Genomförande av nationella prov

• Lärarlösa lektioner

• Mentorstid

• Studiebesök och studie- och yrkesvägledning (Studiebesök och studie- och yrkesvägledning tillhör det som ligger inom utbildningen men inte undervisningen. Rektor måste bedöma från fall till fall vad som kan ingå i undervisning men det är då centralt att aktiviteten måste stämma med lagstiftningens definition på undervisning.)

Framgångsfaktorer

Undervisningstiden är en förutsättning för både måluppfyllelse och likvärdighet i gymnasieskolan. Undervisningstiden är central för elever som har svårt att nå målen men även för de elever som vill nå längre i sin utveckling. Tiden som erbjuds eleverna ska anpassas efter deras behov, så att undervisningsgrupper som är i behov av mer tid får det redan i planeringen.

Granskningen visar att när skolor på ett systematiskt sätt arbetar med att planera, fördela, schemalägga och följa upp undervisningstiden blir förutsättningarna större för att eleverna ska få den garanterade undervisningstiden. Det är centralt att det finns en samsyn mellan huvudmän, rektorer och lärare om hur undervisningstid ska säkerställas.