Samverkan för bättre arbetslivsanknytning
Samverkan mellan skola och arbetsmarknad behöver utvecklas för att säkerställa att utbildningen för gymnasieelever på yrkesprogram håller en god kvalitet.
Skolinspektionen har granskat hur arbetslivsanknytningen på två av gymnasieskolans yrkesprogram har utformats: hantverksprogrammet (HV) och restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL). Fokus i granskningen är skolornas arbete med det lokala programrådet samt hur system och rutiner för planering av det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) fungerar.
Arbetslivsanknytning finns inte definierat i författningarna. I granskningen fokuserar Skolinspektionen på de aktiviteter inom utbildningens ramar som innebär att eleverna får kontakt med arbetslivet. Först och främst den delen av utbildningen som förläggs till arbetsplatser men även exempelvis studiebesök, besök och föreläsningar på skolan av yrkesverksamma, elevernas deltagande i externa branschutbildningar och branschmässor.
Granskningen omfattar femton skolor, åtta med kommunal huvudman och sju med enskild huvudman. Skolinspektionen har samlat underlag till granskningen genom intervjuer med elever i årskurs 3, yrkeslärare, rektorer, elevernas handledare på arbetsplatser samt branschföreträdare i programråd.
Granskningens huvudfrågor
- Har yrkesprogrammet en organiserad samverkan med det lokala arbetslivet?
- Får eleverna läsa kurser inom programfördjupningen som är utvecklade i samråd med det lokala arbetslivet och med hänsyn till utbildningens mål?
- Är innehållet i elevernas APL sammansatt i samråd med det lokala arbetslivet och på ett sätt som bäst gynnar elevens utveckling mot ett relevant yrkeskunnande?
Huvudsakliga resultat
Granskningen visar på att de lokala programråden inte utgör aktiva forum för samverkan mellan skolan och arbetslivet för utvecklingen av yrkesutbildningarna. Många aktörer i det lokala arbetslivet väljer att inte delta i programrådet.
Rektorns och lärarnas informella nätverk eller andra lokala branschforum spelar ofta en viktigare roll i utvecklingen av yrkesutbildningen än programrådet.
Rektorns engagemang och ledarskap i programrådet varierar. I ungefär hälften av skolorna är det i praktiken yrkeslärare eller samordnare som ansvarar för programrådet.
Arbetslivets representanter i programråden saknar kunskap om att skolan bör samråda med dem om exempelvis utformningen av det arbetsplatsförlagda lärandet och programfördjupningen.
Flertalet skolor i granskningen har inte en systematisk planering för den del av utbildningen som förläggs till arbetsplatser. Det saknas alltför ofta strukturerade rutiner och system kring förberedelser, innehåll och uppföljning av elevernas lärande på APL. Detta innebär att eleverna inte får likvärdiga förutsättningar och möjligheter för att utveckla sitt yrkeskunnande ute på arbetsplatser.
Samverkan med arbetslivet, arbetslivsanknytning och/eller det arbetsplatsförlagda lärandet finns beskrivet i ungefär en tredjedel av de granskade skolornas dokumenterade kvalitetsarbete.
Utvecklingsområden
Eleverna på de granskade programmen, hantverksprogrammet och restaurang-och livsmedelsprogrammet, uppger att de har tillgång till relevanta APL-platser med bra handledare. De är också överlag nöjda med det de får möjlighet att lära sig på arbetsplatserna.
Granskningen visar samtidigt att det finns flera centrala utvecklingsområden kring arbetslivsanknytningen och samverkan mellan skolan och det lokala arbetslivet som behöver stärkas – områden som är viktiga för att ge eleverna bästa möjliga förutsättningar för inträdet i arbetslivet.
Angående lokala programråd
Skolan behöver i samråd med representanter för det lokala arbetslivet hitta strategier för ett starkare lokalt programråd och en tydlig planering med tydliga målsättningar. I detta arbete är huvudmannens och rektorns ansvarstagande centralt.
Rektor behöver ta ansvar för styrning och ledning av programrådet. I detta ligger också att ta ansvar för att identifiera problem i syfte att hitta former och förutsättningar för rådets möten så att många olika aktörer i det lokala arbetslivet vill och kan delta.
Angående samverkan för en god utbildning på arbetsplatser (APL)
Skolan behöver tydliggöra sitt eget, programrådets, arbetsplatsernas respektive handledarnas olika ansvar och uppdrag. I detta ingår att säkerställa att det finns en gemensam förståelse och ett gemensamt förhållningssätt till elevernas utbildning på arbetsplatser.
Arbetslivsanknytning och samverkan med det lokala arbetslivet behöver vara en del av skolans dokumenterade systematiska kvalitetsarbete. Samverkan med det lokala arbetslivet och APL är viktiga byggstenar i elevernas yrkesutbildning och därför är det viktigt att dessa områden också synliggörs i såväl skolans som huvudmannens kvalitetsarbete.