Omfattande frånvaro

Elever med omfattande frånvaro inte får den hjälp de behöver för att fullgöra sin utbildning. Det tar ofta för lång tid innan elevens frånvaro tas på allvar. För att eleven ska återvända till skolan och fullgöra sin utbildning behöver åtgärderna bli bättre anpassade till individen. Kommuner och skolor behöver utveckla en väl fungerande samverkan med den enskilda eleven i fokus.

Skolinspektionens tidigare nationella kvantitativa kartläggning 2016 visar att åtminstone 20 000 elever hade en ogiltig frånvaro som innebär en risk för skolmisslyckande och framtida utanförskap. Den här rapporten är den andra i ordningen inom temat skolfrånvaro. Rapporten är kvalitativ och ger en kompletterande och fördjupad bild av hur frånvaron kan se ut och drabba enskilda elever. Den visar också vad som behöver förbättras i skolans och kommunens arbete för att få elever med omfattande frånvaro att komma tillbaka till skolan och få sin rätt till utbildning tillgodosedd

Vad har Skolinspektionens granskat?

Skolinspektionen har granskat om elever med omfattande frånvaro fått den hjälp de behöver för att kunna komma tillbaka till skolan och fullgöra utbildningen. Granskningen omfattar elva skolor, två fristående och nio kommunala skolor. Skolinspektionen har intervjuat vårdnadshavare till 15 elever i årskurs 7–9 med omfattande frånvaro samt mentorer, elevhälsa och rektor vid varje skola. Därutöver har dokument så som kartläggningar, utredningar och åtgärdsprogram analyserats.

Resultat

Granskningen visar tillsammans med Skolinspektionens nationella kartläggning av ogiltig frånvaro, att skolor och kommuner behöver utveckla arbetet med att hantera och komma tillrätta med skolfrånvaro. Resultaten visar framför allt att det görs mycket men inte rätt saker i rätt tid. Skolorna behöver bli bättre på att tidigt upptäcka och ta frånvaron på allvar, ta reda på orsakerna bakom frånvaron och vidta åtgärder utifrån dessa orsaker. Vidare behöver kommunerna bli bättre på att stödja skolorna i det arbetet och underlätta samverkan med andra verksamheter.

Frånvaron måste tas på allvar i tid

I stort sett samtliga elever i granskningen har visat tecken på att utveckla omfattande frånvaro redan i årskurserna 4–5, men den aktuella skolan har inte agerat i tid. Flera år senare, när eleverna nått årskurs 7, uppmärksammar skolan den då mycket omfattande frånvaron. Det tycks finnas en attityd av att ”vänta och se” hos skolorna – en attityd som riskerar att få allvarliga konsekvenser för den enskilda eleven. Trots att skolorna har rutiner och it-stöd för frånvarorapportering, visar granskningen att skolor brister i att rapportera, följa upp och analysera frånvaron.

Skolor behöver ta reda på orsakerna till elevens frånvaro

För att kunna vidta rätt åtgärder är det avgörande att först ta reda på orsakerna till frånvaron. Granskningen visar dock att skolorna inte i tillräcklig utsträckning försöker ta reda på de verkligt bakomliggande orsakerna. Istället prövar skolan åtgärder för eleven utifrån olika antaganden. Elevernas röst har i de flesta fall inte hörts med hänvisning till att skolan inte lyckats nå fram till dessa elever. För att nå fram till eleverna och ta reda på orsakerna bakom frånvaron kan elevhälsan vara ett stöd. Granskningen visar dock att skolorna i flera fall använt sig av elevhälsans olika kompetenser i mycket begränsad utsträckning.

Gör rätt saker i rätt tid och synliggör eleven

Åtgärder som vidtas behöver utformas efter orsakerna till frånvaron. Flera skolor uttrycker att ”Vi har gjort allt, men det hjälper inte”. Granskningen visar att åtgärder har vidtagits, men att åtgärderna sällan utgått från orsakerna till frånvaron och åtgärderna har inte fått avsedd effekt.

Skolorna tenderar att vidta åtgärder innan man tagit reda på orsakerna till frånvaron. Vissa av elevernas behov identifieras, men skolor klarar sen inte alltid av att tillgodose dem. Åtgärdsprogrammen fokuserar främst på pedagogiska insatser, trots att nästan ingen av eleverna i granskningen har några inlärningssvårigheter. Skollagen är tydlig med att en elev har rätt till särskilt stöd som inte bara är kopplat till inlärningssvårigheter och möjligheter att nå kunskapskraven, utan också om eleven har andra svårigheter i sin skolsituation. Istället för att göra allt behöver skola tillsammans med kommunen vidta rätt åtgärder i rätt tid.

Att eleven upplever sig ha en förtroendefull relation på skolan kan vara avgörande för att elevens inte ska utveckla frånvaro men också för att elevens ska få en hållbar skolsituation efter att hen kommit tillbaka till skolan efter en längre tids frånvaro. Granskningen visar på behovet att utveckla långsiktiga skolövergripande arbetssätt för att främja goda relationer mellan skolpersonal och elever samt elever emellan så att alla elever känner sig trygga och sedda i sin skolmiljö. Det är en mycket viktig del i arbetet att tillgodose elevers rätt till utbildning.

Elevhälsans samlade kompetens behöver tillvaratas

Elevhälsan glöms bort i arbetet med elevers frånvaro. Trots att det i flera fall finns rutiner om hur och när elevhälsan ska involveras, är rutinerna inte alltid kända av övrig skolpersonal. Det kan dröja lång tid innan elevhälsan kontaktas och i flera fall har endast delar av elevhälsan blivit involverad utan att det tagits ett aktivt beslut om det. De blir snabbare inkopplade om det finns andra svårigheter, t.ex. läs- och skriv. Man är mer fokuserad på kunskapskraven, de som har svårigheter. Granskningen visar också att varken elevhälsan, elev eller vårdnadshavare alltid är delaktiga i framtagande av åtgärdsprogram.

Samverkan mellan kommun, skola, rektor och skolpersonal behöver utvecklas

Kommunerna behöver stödja skolorna i arbetet med elevers frånvaro. De behöver också ta en mer aktiv roll för att skapa fungerande samverkan mellan skola och andra verksamheter, utifrån barnets bästa. Rektorer behöver i sin tur utveckla former för samverkan mellan lärare, elevhälsa och annan skolpersonal, med eleven i fokus under hela processen. Granskningen visar att det råder en okunskap om och olika tolkningar av andra verksamheters förutsättningar och ansvar. Trots att det i många fall finns kommunövergripande riktlinjer, följs inte dessa. Det leder i sin tur till att personer med rätt kompetenser och mandat inte deltar vid vissa möten, att information inte når rätt personer och att beslutade åtgärder inte genomförs.

Vårdnadshavare tar ett stort ansvar

De vårdnadshavare Skolinspektionen har mött i granskningen visar ett stort engagemang och gör i flera fall sådana koordinerande insatser för sitt barns rätt till utbildning och stöd som enligt skollagen ligger på huvudmannen. Det är skolan och kommunens ansvar att utifrån elevens behov se till att eleven får den undervisning och det stöd hen är i behov av.