Kommunernas arbete med det kommunala aktivitetsansvaret

Två av tre granskade kommuner har brister i stödet till unga kommuninvånare som varken studerar eller arbetar. Det visar Skolinspektionens granskning av 16 kommuners arbete med det kommunala aktivitetsansvaret.

Cirka 30 000 ungdomar mellan 16–19 år står utanför gymnasieskolan och går heller inte något introduktionsprogram. Det innebär att de varken är inskrivna eller har tagit ut ett fullständigt slutbetyg från gymnasieskolan. Kommunerna har sedan 1 januari 2015 ett lagstadgat krav på sig att se till att unga som varken studerar eller arbetar erbjuds lämpliga individuella åtgärder. Detta kallas för kommunalt aktivitetsansvar.

Stora risker för ungdomar utan gymnasieutbildning

Forskning visar att ungdomar som inte fullföljer, alternativt hoppar av en gymnasieutbildning, löper större risk än andra att drabbas av fysiska, psykiska och sociala problem i vuxen ålder och att fastna i arbetslöshet under längre perioder jämfört med personer med gymnasieutbildning. Liknande effekter ses även bland unga arbetslösa. Det är därför viktigt att kommunernas insatser sätts in tidigt och utgår från de behov som varje individ har för att komma vidare i sin utveckling.

Skolinspektionens granskning

Skolinspektionen har granskat arbetet med det kommunala aktivitetsansvaret hos 16 utvalda kommuner. Granskningen har genomförts i kommuner där andelen arbetslösa ungdomar och ungdomar som står utanför gymnasieskolan under perioder senare år varit hög.

Granskningen visar att två av tre granskade kommuner inte tar sitt fulla ansvar för att förhindra fortsatt arbetslöshet hos unga kommuninvånare som varken studerar eller arbetar.

Många ungdomar i målgruppen kontaktas inte

Skolinspektionens granskning visar att 15 av de 16 granskade kommunerna riskerar att inte identifiera samtliga ungdomar som ingår i målgruppen för kommunernas aktivitetsansvar, eller inte har gjort tillräckliga försök att etablera en kontakt med ungdomarna. En del kommuner behöver åtgärda smärre brister i befintliga rutiner och system medan andra kommuner behöver bygga upp nya rutiner och system som garanterar att alla unga kontaktas.

Vi har också sett att 10 av kommunerna inte heller kan möta de behov som finns hos samtliga unga i målgruppen där man lyckats etablera en kontakt. Dessa kommuner brister också i kartläggningen av de ungas bakgrund, förutsättningar och behov

Kommunerna behöver bli bättre på att möta de ungas behov

Granskningen visar att 11 av kommunerna behöver utveckla systematiska arbetsprocesser i kontakten med de unga i målgruppen. I de kommuner vi besökt finns ett flertal professioner som har erfarenhet av att arbeta och möta unga såsom till exempel fältassistenter, socialsekreterare, kuratorer, studie- och yrkesvägledare. Dessa används dock alltför sällan när de ungas behov ska bedömas. Som ett resultat av detta kartläggs inte den unges behov på ett tillräckligt systematiskt och heltäckande sätt. När den unges behov inte klarlagts saknas därmed viktiga förutsättningar för kommunerna att erbjuda lämpliga individuella insatser som utgår från den ungas förutsättningar, behov och önskemål.

Det här behöver kommunerna utveckla

För kommunerna är det viktigt att professionalisera mötet med de unga genom att på ett systematiskt sätt kartlägga de ungas individuella förutsättningar, behov och önskemål. Kommunerna behöver också erbjuda lämpliga insatser utifrån den enskildes förutsättningar, behov och önskemål. Det är också viktigt att följa upp och utvärdera individuella insatser och erbjuda alternativ i takt med att den unga utvecklas och hittar nya mål.

Många kommuner behöver bli bättre på att styra och leda arbetet med aktivitetsansvaret. Det behövs tydligare mål och handlingsplaner som anger riktning för arbetet. Det är också viktigt att det finns system och rutiner så att de unga som ingår i målgruppen blir kontaktade.

Så här gjordes granskningen

Granskningen har genomförts på kommuner där andelen arbetslösa ungdomar och ungdomar som står utanför gymnasieskolan under perioder senare år varit hög. Urvalet är baserat på uppgifter om avhopp från gymnasieskolan samt ungas etablering på arbetsmarknaden. Kommunerna besöktes under 2–4 dagar under hösten 2015.

41 ungdomar som tillhör målgruppen har intervjuats om sina erfarenheter av kommunernas arbete med aktivitetsansvaret. Skolinspektionen har även intervjuat ansvariga politiker och tjänstemän samt personal som arbetar operativt och nära de unga i kommunerna.