Uppenbar risk för felaktiga betyg

Skolinspektionens har granskat betygssättningen på 23 skolor som visat tecken på brister i arbetet med betygssättning. Lärarna behöver samarbeta mer i bedömningsfrågor och eleverna göras mer delaktiga. Skolorna behöver även bli bättre på att analysera skillnader mellan resultat på nationella prov och betyg.

För elever har betygen en avgörande betydelse för framtida utbildnings- och yrkesmöjligheter. Skolinspektionen har därför granskat likvärdighet och kvalitet i skolors betygssättning.

Skolinspektionens granskning har ställt frågan om lärare sätter betyg utifrån de krav som anges i styrdokumenten och om rektor tar sitt ansvar för detta. Undersökningen visar att det på flertalet av de granskade skolorna finns tydliga behov av förbättringsinsatser. Till exempel behöver lärare samarbeta mer i bedömningsfrågor och eleverna måste göras mer delaktiga. Skolorna behöver också i betydligt högre grad analysera skillnaderna mellan resultat på nationella prov och de betyg som sätts i ämnet. Det finns anledning att ifrågasätta att så stora skillnader är förenliga med gällande bestämmelser för betygssättning.

Varför granskas skolornas betygssättning?

Skolinspektionen har tidigare vid flera tillfällen identifierat behov av förbättringar i skolornas arbete med bedömning och betygssättning. Även andra undersökningar visar på liknande resultat. Till exempel konstateras i en nyligen genomförd studie att likvärdigheten i betygssättning uppvisar stora brister (Gustafsson med flera 2014). Likvärdigheten brister både mellan lärare och mellan skolor. I synnerhet gymnasiebetygen är dessutom påverkade av så kallad inflation, visar studien.

Detta är allvarligt, inte minst sett ur ett elev- och rättviseperspektiv, eftersom betygen används för urval till gymnasieskola och högre utbildning.