”Min blev blå!” – Men varför då?

I nära hälften av skolorna får eleverna inte undervisning inom alla centrala områden i kursplanen för no. Det visar Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i no i årskurs 1–3. Granskningen visar också på framgångsfaktorer för no-undervisningen.

Den här kvalitetsgranskningen handlar om skolhuvudmäns och skolors insatser för undervisning i de naturorienterande (no) ämnena i grundskolan årskurs 1–3. Iakttagelserna och slutsatserna gäller de 30 skolhuvudmän och 30 skolor som har granskats och avser därmed inte att ge en nationell bild av förhållandena.

Av de 30 besökta skolorna har 23 skolor kommunal huvudman och sju skolor fristående huvudman. Vi har observerat 98 lektioner och intervjuat rektorer, lärare samt elever på samtliga skolor. Skolorna är slumpmässigt utvalda.

Granskningens resultat

Eleverna tycker att no är roligt

Nästan alla tillfrågade elever uppger att de tycker att no är roligt och intressant. Många elever säger att man får ”göra” på no-lektionerna till skillnad från andra lektioner.

Granskningen visar på trygga undervisningsmiljöer

De allra flesta lektioner som besöks i granskningen kännetecknas av en trygg och lugn arbetsmiljö med stöttande lärare, engagerade elever och ett öppet klimat. Nästan alla elever uppger också att de känner sig trygga i klassrummet. Skolinspektionen har dock även observerat några exempel där undervisningsmiljön inte kan sägas vara trygg och stödjande.

Alla kunskapsområden i kursplanernas centrala innehåll täcks inte

Granskningen visar att det på nära hälften av skolorna finns brister i hur rektorerna och lärarna ser till att eleverna får undervisning i alla områden i det centrala innehållet. Här har Skolinspektionen observerat att det finns en tendens att en alltför stor andel av undervisningen ägnas åt de kunskapsområden som innehållet mer av biologiämnet än andra kunskapsområden. En förklaring till detta kan vara att lärarnas varierande kunskaper i samtliga no-ämnen påverkar vilka områden i det centrala innehållet som de väljer att undervisa i. En annan förklaring kan vara att det finns bristfällig tillgång till bra no-material på skolan. En tredje förklaring kan ligga i den relativt låga status som no-ämnena har på många skolor. Det är vanligt att matematik, svenska och engelska prioriteras när det gäller kvalitetsarbetet och kunskapsuppföljningar. På många skolor har rektorerna ofta dålig kunskap om lärarnas no-undervisning.

I granskningen har Skolinspektionen sett olika typer av färdiga undervisningsmaterial som används på flera skolor. Flera lärare som saknar ämneskunskaper i no-ämnena uppger att de, i och med att de börjat använda det färdiga materialet, i större utsträckning undervisar i fler kunskapsområden.

Lärarnas ämneskunskaper har betydelse

Utifrån svaren från den enkät som lärarna besvarat kan Skolinspektionen se en tendens till att lärare som har no-inriktning i sin utbildning, i större utsträckning låter undervisningen omfatta alla kunskapsområden i det centrala innehållet och inte känner sig avskräckta av fysik- och kemiämnena. Lärare med no i sin utbildning har även oftare ett friare förhållningssätt till färdiga undervisningsmaterial. Här kan rektorerna på ett bättre sätt tjänstefördela så att lärare undervisar i de ämnen som de har utbildning i, erbjuda kompetensutveckling och även bättre ta tillvara den kompetens som lärare med no-utbildning har för ett kollegialt lärande.

Alla elever får inte prova naturvetenskapliga arbetssätt

I granskningen finner Skolinspektionen att eleverna i nästan hälften av skolorna inte får möta en no-undervisning som innehåller naturvetenskapliga arbetssätt. Många skolor har ett alltför stort fokus på att bara låta eleverna få utföra undersökningar. Lärarna ger inte eleverna tillräckliga möjligheter att också reflektera över vad det är de har gjort och vad kunskapen kan innebära.

Elevernas intressen och erfarenheter tas inte tillvara

Många skolor behöver förbättra sitt arbete när det gäller hur man tar tillvara elevernas intressen och erfarenheter och hur eleverna får möjlighet att använda ett naturvetenskapligt språk.

Eleverna behöver hjälp med att förstå innebörden av innehållet

Utan grundförutsättningarna i de två punkterna närmast ovan är det svårt för eleverna att utveckla en förståelse för det naturvetenskapliga innehållet i undervisningen och ännu svårare att se varför kunskapen är relevant i deras egna liv. Många lärare behöver utveckla sitt arbete med att hjälpa eleverna att förstå innebörden av experimentet eller undersökningen.

No-ämnena är inte synliga i skolornas kvalitetsarbete

Skolinspektionen har i granskningen bedömt att rektorerna på nästan alla skolor behöver utveckla det systematiska kvalitetsarbetet och låta det omfatta även no-ämnena. Kunskapsresultaten i no behöver sammanställas och analyseras för att resultera i olika förbättringsåtgärder på skolan. Mot bakgrund av den relativt konstant låga måluppfyllelsen för no-ämnena i årskurs 9 är det särskilt viktigt att rektorerna tidigt ger no-ämnet utrymme i kvalitetsarbetet för att kunna identifiera utvecklingsområden.

Skolinspektionen noterar även att implementeringsarbetet kring läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) ser olika ut. Alla huvudmän har av olika anledningar inte kommit lika långt i anpassningen av undervisningen till Lgr 11. På flera skolor är det lärarna själva, ibland tillsammans med sin rektor, som försöker konkretisera läroplanen i undervisningen, utan stöd från huvudmannen.

Tillgång till och användning av IT-verktyg kan förbättras

Skolinspektionen kan konstatera att när det gäller denna granskning, stödjer användningen av IT-verktyg elevernas lärande i relativt liten utsträckning, både när det gäller att utveckla kunskaper inom no ämnena och elevernas digitala kompetens. Det finns även stora skillnader i vilken tillgång till olika IT-verktyg som finns på de olika skolorna.

Undervisningen är inte likvärdig

Skolinspektionen noterar att det finns stora variationer i kvaliteten på undervisningen mellan olika skolor, men även mellan olika klasser i samma skola. Skolinspektionen har identifierat en rad områden som behöver förbättras för att åstadkomma en no-undervisning av god kvalitet. I detta arbete behöver huvudmän och rektorer även beakta likvärdighetsperspektivet.