Lärares behörighet och användning efter utbildning

Tidigare studier visar hur viktig lärares utbildning och kompetens är. Samtidigt är det vanligt att lärare undervisar i ämnen och årskurser som de saknar utbildning för. Skolinspektionen har därför genomfört en kvalitetsgranskning med inriktning mot huvudmännens och skolornas insatser för att undervisningen i skolan ska bedrivas utifrån skollagens krav på att använda lärare som har utbildning för den undervisning de huvudsakligen bedriver.

Om granskningens genomförande

Under perioden december 2008 till och med februari 2009 har Skolinspektionen besökt och granskat 20 kommunala grundskolor i 18 kommuner samt 10 fristående grundskolor. Underlag för kvalitetsgranskningens slutsatser består av intervjuer med företrädare för kommunala och fristående skolhuvudmän, rektorer och lärare, dokument från kommuner och skolor samt av en enkätundersökning till undervisande personal.

Resultat

På 18 av 30 skolor finns så stora brister att Skolinspektionen kräver åtgärder. Granskningen visar också följande:

Variationer

Det finns variationer både inom de granskade skolorna och mellan olika skolor i vilken mån elever möter lärare med pedagogisk högskoleexamen och som har utbildning för den undervisning de bedriver. Inom skolorna finns ofta stora skillnader i hur omfattande ämnesutbildning lärare har. På en och samma skola kan det finnas elevgrupper som undervisas av lärare helt utan utbildning i ett ämne, medan andra elevgrupper på samma skola undervisas av lärare med god utbildning i ämnet.

Ofullständig uppföljning

Skolhuvudmännens och skolornas egen uppföljning och utvärdering av hur lärare används och vilken betydelse lärarens utbildning kan ha för elevernas kunskapsutveckling är ofta ofullständig.

Olika kompetensutvecklingsmöjligheter

Möjligheter till kompetensutveckling för att bredda och fördjupa lärares ämneskompetens varierar mellan olika skolor och kommuner.

Olika faktorer påverkar

Variationerna kan bero på en rad olika faktorer: svårigheter att tolka skollagens krav, mer eller mindre medvetna val för hur lärare används samt faktiska svårigheter med att kunna leva upp till skollagens krav. Till exempel ställs ibland lärarnas utbildning i de ämnen de undervisar i mot elevernas trygghet i form av att de får träffa så få lärare som möjligt. En annan målkonflikt är möjligheten att i kommunen kunna bevara små skolor.

Skolinspektionens bedömning

Risk för bristande likvärdighet

De variationer som finns inom och mellan skolor innebär en risk för att den utbildning eleverna erbjuds inte håller en likvärdig kvalitet, inte ens om eleverna går på samma skola.

Behov av fortsatta åtgärder

På samtliga besökta skolor finns behov av fortsatta åtgärder inom de granskade områdena. Framför allt gäller det insatser för att i större utsträckning använda lärare med utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. På 18 av 30 skolor måste skolhuvudmännen skriftligen redovisa vidtagna åtgärder till Skolinspektionen.

Slutsatser och rekommendationer

Analys och utvärdering

I arbetet med att analysera hur väl eleverna når de nationella målen i olika ämnen bör skolorna följa upp och utvärdera hur de använder sin lärarkompetens. En utgångspunkt för detta arbete bör vara att bättre kartlägga vilken utbildning lärarna har och hur lärarna används utifrån sin utbildning. En annan utgångspunkt bör vara att undersöka om skolorna använder sina lärare så att eleverna ges möjlighet att nå de nationella målen i alla ämnen. Får eleverna en utbildning som utgår från målen i grundskolans kursplaner och i den omfattning som anges i grundskolans timplan?

Samverkan mellan lärare

Skolorna behöver förbättra samverkan mellan lärare så att lärares olika utbildningar, kompetenser och erfarenheter bättre tas tillvara.

Kompetensutveckling

Det behövs systematiska kompetensutvecklingsinsatser för att bredda och fördjupa lärares utbildning, som är baserade på uppföljningar och utvärderingar av verksamheten. Syftet är att i större utsträckning nå de nationella målen för utbildningen och för att garantera att alla elever får en likvärdig utbildning av god kvalitet.

Använd goda exempel

Flera granskade skolor och kommuner har vidtagit åtgärder som kan fungera som goda exempel för andra skolors och skolhuvudmäns fortsatta arbete på området.