Styrningen av den kommunala grundskolan har förbättrats, men mer behöver utvecklas

Skolinspektionen har granskat hur styrning och delegering hos ett antal kommunala huvudmän fungerar. Fokus har legat på att försöka fånga hur styrning och delegering fungerar generellt och inte i den särskilda situation som pandemin inneburit. Granskningen har som i vår övriga verksamhet anpassats till samhällssituationen med en pågående pandemi.

Skolinspektionen har vid flera tillfällen tidigare granskat skolhuvudmäns styrning och sett vissa brister. Vi har till exempel kunnat se att lokala mål kan komma före nationella utbildningsmål och att det funnits oklarheter i styrkedjan. Inte minst har detta gällt ansvar och dialog mellan rektor och huvudman. Även Statskontoret och OECD har rapporterat att de ser flera otydligheter gällande styrningen av svensk skola på lokal nivå.

I den här granskningen har vi sett att förbättringar skett, vilket är viktigt och positivt. Skolchefens funktion att bevaka att nationella mål efterlevs och rollen som en länk mellan huvudman och rektor är viktig. Trots det finns fortsatt flera utvecklingsområden som är centrala för att styrkedjan ska fungera fullt ut.

Hos 24 av 33 kommunala verksamheter som Skolinspektionen har granskat finns områden som behöver utvecklas. Det varierar mellan verksamheterna hur omfattande de här utvecklingsområdena är, men det är tydligt att ytterligare insatser behövs hos en majoritet av huvudmännen. De som delegerar är inte alltid tydliga med vilka förväntningar som finns på arbetet och dess effekter. Huvudmännen har byggt upp strukturer och kommunikationsvägar som gör det möjligt med kontinuerliga samtal om arbetet men många uttrycker att de trots det ibland är osäkra på hur arbetet ska bedrivas och återrapporteras. Det är också ibland otydligt hur, och om, delegerade uppgifter ska återrapporteras till ansvariga politiker. Det är viktigt att de ytterst ansvariga, nämnden eller kommunfullmäktige, får relevant återkoppling kring delegerade uppgifter. Detta för att de ska få rätt underlag att fatta beslut om bland annat resurser och kompensatoriska insatser för elever och vissa skolor.

En av granskningens mest tydliga iakttagelser är att verksamheterna måste stärka återrapporteringen. Rektorer och tjänstemän är osäkra på hur de ska sköta och återrapportera arbetet med delegerade uppgifter. Det är inte alltid uttalat vilka uppgifter nämndens politiker ska få rapportering om utan det riskerar ibland att bli slumpmässigt vad de får kännedom om.