Skolinspektionen i uppdrag granskning
Den 21 och 28 september sände Uppdrag granskning programmet ”En skola för guds skull” som handlar om skolor med religiösa inslag. I programmet intervjuas några av Skolinspektionens utredare och myndighetens generaldirektör.
De uppgifter som framkommer i programmet är allvarliga. Och det eleverna upplevt är upprörande och oroande. Alla elever ska tillförsäkras en skolmiljö där utbildningen präglas av trygghet. Skolan ska förmedla den värdegrund som framgår av läroplan och skollag. Och elever har alltid rätt att få en undervisning som vilar på vetenskaplig grund. Den som driver utbildningen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling.
Skolinspektionen bildades som myndighet 2008. Flera av berättelserna, som de före detta eleverna ger av sin skolgång, är från tiden innan Skolinspektionen startade, vilket innebär att Skolinspektionen inte kunnat granska dessa förhållanden.
Men Skolinspektionen har sedan 2008 i flera fall kritiserat skolor med konfessionella inslag. Bristerna har bland annat rört värdegrundsarbetet, otillåtna konfessionella inslag och att undervisningen i vissa ämnen inte baserats på vetenskaplig grund. Detta rör både skolor som nämns i programmet men även andra skolor. I vissa fall har brister inte kunnat konstateras. Skolinspektionen måste alltid kunna bevisa en uppgift för att vi ska kunna säga att skolan inte lever upp till lagens krav.
Vi vill framhålla att vi inte kan granska det som har skett i församlingen, eftersom vi endast har tillsyn över skolväsendet. Vi kan alltså enbart granska det som sker i skolan och vad som händer på skoltid.
Nedan svarar vi på frågor om hur vår utredning går till och vad som gäller religiösa inslag i utbildningen.
Frågor och svar
Hur gör Skolinspektionen utredningar?
Skolinspektionen gör alltid opartiska utredningar och i tillsyn utgår vi alltid från lagens krav. Om vi finner brister i en verksamhet, ställer vi krav på huvudmannen (de som driver skolan) att rätta till dessa. Syftet med vår granskning är att förbättra utbildningen för eleverna som går i skolan här och nu. När vi granskar tittar vi endast på skolans nuläge och vi kan bara ingripa om bristen finns i verksamheten vid tidpunkten för vår tillsyn. Skolinspektionen kan därmed inte ge kritik för sådant som hänt tidigare, utan bara hur det ser ut nu.
När vi utreder gör vi på många olika sätt för att få information och vi arbetar ständigt för att förbättra våra utredningsmetoder. Ibland gör vi föranmälda besök och ibland oanmälda. Vid ett besök gör vi vanligen lektionsobservationer, samt intervjuer med företrädare för den som driver skolan, lärare och elever samt annan personal, exempelvis elevhälsopersonal. Utöver intervjuer använder vi oss av enkäter och dokumentation av olika slag
Ofta är eleverna den viktigaste intervjugruppen vid en tillsyn eller granskning och därför träffar Skolinspektionen oftast flera olika elevgrupper vid ett besök. Ibland intervjuar vi eleverna i mindre grupper eller enskilt. Elevernas uppgifter är alltid mycket viktiga för oss. Om något inte står rätt till, är det viktigt att vi får del av elevers upplevelser. Vi arbetar alltid för att elever ska kunna berätta och ge sin bild av skolan till oss under trygga förhållanden.
Får man ha religiösa inslag i skolan?
Ja, en fristående skola får ha konfessionella inslag i utbildningen, det vill säga på till exempel raster. Ett konfessionellt inslag kan vara exempelvis trosbekännelse, bön och predikan. Men det får inte förekomma på lektionstid när undervisning bedrivs. Det måste också vara frivilligt att delta i de konfessionella inslagen. Det får inte vara obligatoriskt eller förekomma tvång på något sätt. Skolinspektionen granskar att skolorna följer dessa regler och vi tvekar inte att ingripa om en skola inte uppfyller lagstiftningens krav. Men vi har inte tillsyn över en församlings eller ett samfunds verksamhet.
Hur kan det komma sig att skolor får fortsätta att vara öppna, trots att det finns brister som hänger samman med konfessionella inslag?
Att stänga en skola är ett stort ingripande och vi ska enligt lagen i första hand använda andra påtryckningsmedel som till exempel ett föreläggande. Att stänga är det sista steget vi tar till när vi ser att inget annat hjälper.
Vad tittar ni på i tillsyn?
I vår tillsyn tittar vi på skolans verksamhet och om den uppfyller lagens krav. Om det i skolan undervisas om till exempel evolutionsteorin utifrån vetenskaplig grund på ett korrekt sätt då uppfyller skolan lagens krav. Men om den inte gör det då ger vi kritik och den som driver skolan (huvudmannen) måste då rätta till de brister vi har konstaterat.
Kan ni granska en församling där lärare och elever är medlemmar?
Nej, vi kan inte granska en församling eller ett samfund. Det vi granskar är skolans verksamhet och att den som driver skolan uppfyller lagens krav.
Hur kan det komma sig att Skolinspektionens tillsyn skiljer sig från det som skrivs i media?
Vi har inte samma uppdrag som medierna. Skolinspektionen kan inte ge en skola en brist endast baserat på enstaka uppgifter. Våra utredningar måste vara rättssäkra och vi måste kunna bevisa ett missförhållande för att kunna ge kritik. Men vi använder självklart uppgifter, både inkomna till oss och de som framkommer i media, som signaler för eventuella utredningar.
Vi startar alltid en utredning om vi får en allvarlig signal. Men vi måste kunna bevisa att det som påstås verkligen har hänt för att vi ska kunna visa att det finns brister enligt skollagens krav.
Är Skolinspektionen på alla skolor regelbundet?
Nej, det är ett vanligt missförstånd att vi besöker alla skolor återkommande. Det finns i Sverige 8000 skolenheter, 1,3 miljoner elever i grundskolan och gymnasieskolan. Det finns cirka 200 000 lärare och flera tusen rektorer. Till det tillkommer vuxenutbildning och förskoleverksamhet. Skolinspektionen har drygt 200 inspektörer. Vi arbetar hårt med riskanalyser för att alltid göra ett effektivt urval av vilka skolor vi besöker och var vi gör mest nytta för eleverna.
Är Skolinspektionen ansvarig för hur eleverna har det i skolan?
Nej, det är ett missförstånd att det skulle vara Skolinspektionen som ansvarar för eleverna i vardagen. Skolinspektionen har inte det uppdraget, det är den som driver skolan som ansvarar för eleverna. Vi är ett extra skyddsnät och vi ska genom urval och granskning agera när vi ser brister.
Kan Skolinspektionen upptäcka alla missförhållanden?
Vi kan inte vara på alla skolor och därmed kan det tyvärr uppstå problem som vi inte kan fånga direkt i närtid. Men med bra riskanalyser och goda möjligheter för utomstående att ge oss signaler, bedömer vi att vi har goda möjligheter att fånga skolor där det är störst problem och viktigast att vi utreder. Även om det finns signaler om problem på en skola är det inte säkert att vi kan bevisa att det finns brister i lagens mening på en skola i vår utredning. Vi måste alltid arbeta rättssäkert.
Även för Skolinspektionen finns det i vissa lägen metodiska svårigheter och utmaningar. Det kan finnas mörkertal kring vissa problem. Det kan gälla otillåten påverkan utifrån religion men det kan även gälla kränkningar. Det är inte heller säkert att de intervjuade vill eller vågar berätta för Skolinspektionen eller andra myndigheter, trots att det förekommer missförhållanden.
Det kan också vara så att huvudmannen visar upp en bild eller ”fasad” vid inspektionen som inte stämmer med vardagen. Detta är utmaningar som är kända för oss och som vi har i vissa situationer, även om vi vet att de flesta skolor vill lämna korrekt information. Våra möjligheter när vi har indikationer på att någon skulle kunna missleda oss ligger i att med metoder, som oanmälda besök, återkommande tillsyn och kartläggning av uppgifter och mönster, ändå kunna fånga allvarliga brister. Dessutom utvecklar vi hela tiden våra metoder för att intervjua på olika sätt och kunna se om det finns dolda företeelser som inte stämmer med skolans uppdrag.