Ny rapport: Långvarigt låga kunskapsresultat

Vi har granskat 28 grundskolor som under tio år haft en hög andel elever som inte nått godkända betyg i alla ämnen. Granskningen visar att det är ovanligt att huvudmannen genomför särskilt utformade insatser för att vända långvarigt låga kunskapsresultat.

Trots att eleverna på granskade skolor haft låga kunskapsresultat under flera år, har många av huvudmännen inte satt in riktade utvecklingsinsatser. Det visar Skolinspektionens granskning över en tioårsperiod av 28 skolor med långvarigt låga kunskapsresultat.

- Många skolor har utmanande förutsättningar, till exempel vad gäller skolsegregation, och det är viktigt att dessa skolors särskilda behov tillgodoses, säger Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo. Här behöver skolans huvudmän ta ett större ansvar.

Det är endast ett fåtal granskade huvudmän som genomför ett systematiskt förbättringsarbete för att bryta de låga resultaten. Skolinspektionen ser att stödet inte är tillräckligt för rektorerna på de granskade skolorna. För att huvudmännen ska kunna göra skillnad för eleverna behöver stödet utgå från den enskilda skolans specifika utmaningar.

- Skolor med långvarigt svaga resultat har ett svårt uppdrag och det behövs självfallet ett starkt stöd från skolans huvudman, tillsammans med en samverkan med andra samhällssektorer för att kunna vända resultaten, säger Helén Ängmo. Situationen är många gånger komplex.

Eftersom många huvudmän inte genomför några riktade utvecklingsinsatser hamnar huvudansvaret istället på rektor och lärare. I och med detta uppfyller inte huvudmännen sitt uppdrag att arbeta för att alla elever ska kunna lyckas och därmed styr de inte mot skolans nationella mål.

- Det är viktigt att huvudmännen tittar på skolans historik. När kunskapsresultaten varit låga under lång tid, är det viktigt att huvudmän, rektorer och lärare tillsammans utvärderar vilka insatser som gör skillnad för elevernas kunskapsutveckling, säger Karin Lindqvist, rapportskribent på Skolinspektionen. Det handlar både om att förbereda elever för ett liv som aktiva och ansvarskännande medborgare och att förbereda eleverna för arbetsmarknaden eller vidare studier.

I granskningen har 28 skolor hos 18 huvudmän ingått. Skolorna är valda då de varje år 2010–2019 haft mindre andel elever med godkända betyg i årskurs 9, jämfört med andra skolor. I urvalet har 26 skolor kommunal huvudman och två har enskild huvudman.