Kraftfulla åtgärder krävs för att motverka segregationens effekter i skolan

Skolinspektionen har under 2022 arbetat med att sammanställa erfarenheter av hur huvudmännen arbetar med att minska och motverka segregationens negativa konsekvenser. Inventeringen tar sin utgångspunkt i iakttagelser från vår tillsyn, kvalitetsgranskning och svar på Skolenkäten.

Skolan ska enligt skollagen vara likvärdig och alla elever har rätt till en utbildning av hög kvalitet. Att utbildningen ska vara likvärdig innebär inte att den ska genomföras på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Tvärtom innebär skolans kompensatoriska uppdrag att resurser ska riktas dit de bäst behövs. Skolinspektionen uppfattar att huvudmannens arbete med det kompensatoriska uppdraget är ett sätt att minska och motverka segregationens negativa konsekvenser.

När skolor står inför stora utmaningar handlar det ofta om en kombination av omständigheter varav vissa kan ligga utom skolans eller huvudmannens direkta kontroll. En erfarenhet från både tillsyn och kvalitetsgranskning är att problem inom olika områden ofta hänger samman eller påverkar varandra. Så kan exempelvis svag styrning från huvudmannen, problem inom undervisningen, bristande studiero, brister i särskilt stöd och otillräckligt elevhälsoarbete ömsesidigt påverka varandra och leda till negativa spiraler.

Skolinspektionens bedömning är att på flera skolor där många brister och problem finns och hänger samman, är de kompensatoriska insatserna som görs otillräckliga för att bryta det negativa mönstret.

Ett aktivt kompensatoriskt arbete gör skillnad

Skolinspektionens erfarenhet är att det går att göra skillnad för elever genom ett aktivt kompensatoriskt arbete, oavsett vilka utmaningar huvudmannen har att förhålla sig till.

Vi har sett många goda exempel på att det finns både vilja och förmåga att förbättra elevernas möjligheter. Inspiration till tillvägagångssätt kan hämtas från de huvudmän som myndigheten, inom ramen för regelbunden kvalitetsgranskning, bedömt arbetar på ett sätt som i hög utsträckning möter våra uppsatta kvalitetskriterier.

Vi vill också lyfta att det är positivt att nästan hälften av huvudmännen som granskats inom ramen för vår regelbundna kvalitetsgranskning i flera delar har ett arbete som motsvarar det som myndigheten uppfattar är ett gott arbete. Att både dessa huvudmän, och de som i låg utsträckning möter våra kvalitetskriterier, arbetar för att ytterligare utveckla arbetet bedömer vi som viktigt för att nå avsedd effekt. Lika angeläget är förstås att de huvudmän som har ett väl fungerande kompensatoriskt arbete fortsätter detta arbete.