Skolinspektionens årsrapport – vad hände i skolan 2021?

2021 har varit ett år med flera utmaningar inom skolan. Pandemin har satt skolor som redan haft en utsatt situation under ännu hårdare press. Året har också innefattat granskningar av ägare och ledningar inom vissa fristående skolor, något som i flera fall lett till återkallande av tillstånd. Skolinspektionens årsrapport ger en samlad bild av de iakttagelser myndigheten gjort under 2021.

Under 2021 har covid-19-pandemin inneburit stora utmaningar för hela skolväsendet. Elever i högstadiet, gymnasieskolan och vuxna studerande blev särskilt påverkade då de fick delar av sin utbildning genomförd på distans. Den ovissa situationen har ställt höga krav både på skolpersonal och elever och alla har med stora ansträngningar ändå fått undervisningen och skolarbetet att fungera. Vi behöver nu följa upp elevers lärande, kunskapsutveckling, sociala utveckling och hälsa för att se vilka konsekvenser pandemin fått, både på kort och på lång sikt.

– Det vi sett har påverkats är bland annat elevers möjligheter till fördjupat lärande och stöd, deras motivation samt att genomföra värdegrundsarbete på ett bra sätt. Många elever har heller inte fått tillräckligt med tillfällen till praktisk träning säger Helén Ängmo.

Skolinspektionen har under pandemin till stor del genomfört inspektionsinsatser på distans. Dessa inspektioner har haft ett lärande syfte och har varit framåtsyftande till sin karaktär. Under 2020 och 2021 har vi också på regeringens uppdrag genomfört en rad granskningar som på olika sätt belyser covid-19-pandemins påverkan på skolan. Det gäller framför allt pandemisituationens konsekvenser för elevernas förutsättningar att nå utbildningsmålen och för elevernas hälsa.

Här kan du läsa Skolinspektionens årsrapport 2021

Ny lag sen 2019 - ägar- och ledningsprövning

Skolinspektionen gör sedan 2019 en prövning av ägar- och ledningskretsen vid ansökan om nyetablering, utökning av fristående skola och vid tillsyn. Lagen om ägar- och ledningsprövning har nu funnits i tre år och vi har nu fler erfarenheter.

Mellan 2019 och 2021 har drygt var tredje ansökning om att starta fristående skola avslagits av ekonomiska skäl. När det gäller redan befintliga fristående huvudmän har drygt var tionde konstaterats ha brister vad gäller ekonomiska förutsättningar. 

Skolinspektionen granskar även lämplighet att bedriva skolverksamhet, och finner i vissa fall brister inom ägar- och ledningskretsen. När det förekommit har det exempelvis handlat om ekonomisk misskötsamhet eller ekonomisk brottslighet.

Lagstiftningen om ägar- och ledningsprövning har varit en viktig grund och del i Skolinspektionens granskning. Den har legat till grund för majoriteteten av Skolinspektionens återkallelser av godkännande mellan 2019 och 2021.

Ägar- och ledningsprövningen berör de personer som står bakom en skola. Det handlar bland annat om ägare eller styrelseledamöter. Den stora merparten av de vi granskat har vi inte haft någon anmärkning kring.  Vi har till exempel bedömt att de haft tillräckliga insikter i skolans uppdrag. Samtidigt förekommer det att representanter inom ägarkretsen uppvisar ett sådant agerande eller bristfällig insikt i skolans uppdrag att de inte är lämpliga att ansvara för skolverksamhet. Detta är mycket allvarligt.

För att ytterligare belysa detta område bjuder Skolinspektionen in till ett digitalt seminarium den 29 mars. Seminariet kommer även att kunna ses i efterhand här på vår webbplats.

Inspektion bidrar till förbättring

I arbetet med Skolinspektionens årsredovisning för 2021 har vi följt upp hur ett urval skolor har inspekterats och vilka åtgärder de har genomfört efter inspektion. Uppföljningar visar att de flesta efter beslut antingen påbörjat ett utvecklingsarbete i linje med våra rekommendationer eller har genomfört fullt tillräckliga åtgärder.

Det finns även andra undersökningar som visar hur inspektion bidrar till förbättring. Vi har under året fortsatt följt upp vad som händer i samband med eller efter inspektion. De allra flesta huvudmän åtgärdar brister och inleder viktiga utvecklingsarbeten. Efter en tidigare tematisk kvalitetsgranskning om huvudmäns arbete med klagomålshantering har vi kunnat påvisa betydande förbättringar hos den stora merparten huvudmän som granskats. Det finns också nyligen gjorda uppföljningar av tillsyn, regelbunden kvalitetsgranskning och distansinspektion som visar på goda effekter. Till exempel kan vi se att huvudmän gör personalförstärkningar och satsar i högre grad på kompetensutveckling av lärare efter en inspektion. Många huvudmän lyfter också att granskningen bidragit till lärande.

– Vi ser i många fall viktiga förändringsresor som huvudmän och rektorer gör efter inspektion. Det är ett viktigt resultat. Inspektion kan påverka på flera sätt som ger förbättringar i elevers skolsituation. Vi sätter ljuset på problem och brister som måste åtgärdas på vissa skolor men vi sprider även kunskap till alla skolor. Det kan handla om områden där det finns vanliga brister men även om positiva exempel och arbetssätt, säger Helén Ängmo.

Här kan du läsa Skolinspektionens årsrapport 2021.

Här kan du läsa Skolinspektionens covid-rapporter.