Valbarheten påverkar ämnet moderna språk negativt

Moderna språk är det enda ämnet i grundskolan som går att välja bort. Det påverkar ämnets status negativt. Uppföljning av varför elever väljer bort eller hoppar av ämnet görs sällan. Lärarna får sällan förutsättningar att bedriva bra undervisning och det är ovanligt att de ingår i forum för att utveckla undervisningen.

Skolinspektionen har granskat undervisningen i moderna språk i 34 grundskolor. Granskningen var inriktad dels mot kvaliteten i undervisningen vad gäller att utveckla den kommunikativa förmågan, dels mot skolans arbete för att skapa förutsättningar för elever att fullfölja studierna.

Granskningen visar bland annat att målspråket inte används särskilt mycket i undervisningen. Eleverna får ibland endast använda målspråket i stereotypa muntliga övningar, där de ska prata om vädret eller beskriva vad de har på sig. Det framgick också att lärare i moderna språk sällan ges möjlighet till kollegialt lärande eller kompetensutveckling som är inriktad på ämnesdidaktik för moderna språk. Dessutom följs undervisning och måluppfyllelse sällan upp och analyseras av rektor och huvudman på samma vis som andra ämnen.

– En risk vi ser är att lärare i moderna språk ofta är ensamma i sitt arbete. Vi ser att många rektorer och huvudmän inte ger lärarna rätt förutsättningar för samverkan med andra lärare och att de sällan ingår i ett arbetslag, säger Anna Wide som varit projektledare för granskningen och skrivit rapporten.

Rätten för elever att få stöd när de är i behov omfattar även moderna språk. Men det är inte ovanligt att elever uppmanas att välja bort ämnet om de bedöms ha svårt att nå målen. Det finns på några skolor föreställningen om att alla elever inte ”passar” för språkstudier. På så vis anpassas elevgruppen efter undervisningen, förr än att undervisningen anpassas så att alla elever kan nå målen.

– Vi vet att det finns lärare som har uppfattningen att studier i moderna språk inte är rätt val för alla elever, och att de istället bör läsa något annat, säger Anna Wide.

De elever som inte läser moderna språk går miste om de meritpoäng som studierna medför, vilket ger dem sämre förutsättningar inför valet till gymnasieskolan och i senare studier och i arbetslivet.

I granskningen fanns även skolor som lyckas väl med undervisningen i moderna språk. Kännetecknande för dessa skolor är bland annat att målspråket används frekvent och fritt i klassrummen samt att undervisningen tar sin utgångspunkt i elevers intresse, förutsättningar och behov. Rektorn är engagerad i undervisningen och följer upp den. Eleverna har samma möjlighet att få stöd i moderna språk som i andra ämnen. Få, eller inga, elever har i dessa skolor valt bort att läsa moderna språk.