Frågor & svar

Svar

Skolinspektionen får återkommande frågor om hur vi arbetar när vi uppmärksammas på misstankar om att skolor inte följer den värdegrund som står inskriven i både skollagen och läroplanen. Nedan finns svar på vanliga frågor och beskrivningar av viktiga utgångspunkter.

Svar

Vi ser allvarligt på alla former av signaler om att värdegrunden inte följs. Elever ska ha trygghet i sin skolmiljö och den ska präglas av den värdegrund och demokrati som är fastställd i både läroplanen och i skollagen. Inga andra budskap ska styra en skola. Likaså ska utbildningen alltid vila på vetenskaplig grund. Vi ser vidare alltid mycket allvarligt på om jämställdhet inte förmedlas och på situationer där pojkar och flickor får olika behandling. Skolans värdegrund måste alltid följas. 

Svar

När vi får in signaler om att det finns missförhållanden på en skola tar vi med detta i vår signalhantering. Om skolan är aktuell i ett öppet ärende utreder vi signalen där. Annars startas ett ärende om signalerna bedöms relevanta. Detta gäller oavsett om signalerna kommer från annan myndighet, vår egen riskanalys eller genom medial bevakning. Skolinspektionen arbetar alltid aktivt på detta område och har även samverkan med flera andra myndigheter. Men vi som myndighet kan inte enbart luta oss mot dessa signaler eller påståenden för att konstatera en brist eller återkalla ett tillstånd för en skola. Vi måste kunna visa att det finns en brist.

Svar

Vi har två sätt att pröva ärenden där vi fått in signaler om att skolan inte följer värdegrunden. Dels utreder vi huvudmannens arbete med värdegrund, trygghet, jämställdhet och utbildning på vetenskaplig grund. Dels gör vi en ägar- och ledningsprövning.  Där ingår de personer som äger och befinner sig i ledningskretsen för skolan.

Inom ägar- och ledningsprövning bedömer vi bland annat ägarens och ledningskretsens lämplighet och insikt. Här hämtar vi till exempel uppgifter från Skattemyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, domstolar eller polisen.

Rektorer ingår inte i ägar-och ledningskretsen, enligt förarbetena till lagen. Deras arbete granskar vi istället när vi tittar på skolans verksamhet.

När vi granskar och utreder signaler måste detta alltid ske på en rättssäker grund. Om vi kan visa att undervisningen i en skola inte sker på vetenskaplig grund, eller att värdegrunden och demokratiska principer inte följts och att vissa ämnen, exempelvis sex-och samlevnadsundervisningen, har reducerats så ställer vi krav på rättelse. Dessa beslut kan handla om förelägganden eller föreläggande med vite. Om huvudmannen inte rättar allvarliga brister då kan det leda till att vi återkallar tillståndet, det vill säga att vi stänger skolan.

Svar

Om vi får in en signal om en huvudman är det inte självklart att det signalen handlar om påverkar skolans verksamhet. Vi måste därför först undersöka om skolverksamheten påverkas. Samtidigt måste vi värna om de grundlagsskyddade rättigheterna till exempel yttrande- och föreningsfrihet.

Våra utredningar är därför ofta komplexa. Vi måste också alltid vara objektiva och inte förlita oss på åsikter och tyckanden om huvudmannen. Vi gör en oberoende utredning, vilket är centralt för rättssäkerheten. Skolinspektionens roll är att vara en rättstillämpande myndighet och vi utgår från lagstiftningen.

Svar

Om huvudmannen inte följer ett föreläggande och om missförhållandena är allvarliga kan vi återkalla ett tillstånd. Vi kan också återkalla ett tillstånd om vi anser att huvudmannen inte har ekonomiska förutsättningar att driva skolverksamhet eller om ägar- och ledningskretsen inte är lämplig.  

Om vi bedömer att det inte finns någon faktisk eller rättslig möjlighet för huvudmannen att följa ett föreläggande och rätta till bristen kan även detta vara grund för oss att återkalla ett tillstånd. Enligt ett förslag som regeringen presenterade i september 2020, ska Skolinspektionen få ökade möjligheter att stänga skolor med stora och återkommande brister.

Svar

När vi inte kan styrka att det förekommer brister i verksamheten eller i ägar- och ledningskretsen, då avslutar vi vår granskning. Om det framkommer nya uppgifter startar vi en ny utredning. I vissa ärenden gör vi även ytterligare uppföljningar för att säkerställa att brister inte finns.

Svar

När det gäller ansökan om att få starta en skola så framgår det i skollagen att det finns en rätt att få starta skola om det inte framkommer några brister vid ansökan. Och för att se att en huvudman uppfyller de krav som finns för att driva skola gör vi alltid en ägar- och ledningsprövning där vi bedömer ägarens och ledningskretsens lämplighet och insikt.

Vi hämtar även uppgifter från andra myndigheter som till exempel Skattemyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, domstolar eller polisen. Vi undersöker också att huvudmannen kommer att arbeta med värdegrund, trygghet och jämställdhet. Dessutom ska huvudmannen garantera att utbildningen sker på vetenskaplig grund enligt skollagstiftningen. Men vi tittar även på ekonomin och många andra saker för att säkerställa att skolhuvudmannen klarar av och är lämplig att driva skolverksamhet.

Om skolan får tillstånd att starta gör vi alltid en etableringskontroll och en förstagångstillsyn på alla nya skolor för att se att huvudmannen klarar av sitt uppdrag.