Förskolechefens ledning
På flera förskolor behöver förskolechefen ta ett större ansvar för att leda den pedagogiska verksamheten, så att alla barn får goda möjligheter att utvecklas och lära. Många som driver förskolor behöver också ge förskolecheferna bättre förutsättningar att utveckla verksamheten.
Förskolan är en viktig verksamhet för många barns utveckling och lärande. Den är en del i det svenska utbildningssystemet. Drygt fyra av fem barn i åldrarna ett till fem år går i förskolan. Det pedagogiska arbetet vid en förskola ska, enligt skollagen, ledas och samordnas av en förskolechef. Förskolechefen har därmed ett stort ansvar och spelar en viktig roll.
I propositionen som föregick skollagen år 2010 klargjorde regeringen att avsikten var att göra förskolechefens roll tydligare. Forskning visar dock att förskolechefens befogenheter och ansvar inte är tydliga i förskolans verksamhet på lokal nivå. Bland annat kan det handla om vilken närhet förskolechefen behöver ha till den pedagogiska verksamheten för att kunna utveckla den. Skolinspektionens tidigare granskningar visar dessutom att det finns ett behov av att stärka förskolechefens ansvar för ledningen av den pedagogiska verksamheten. Skolinspektionen har tidigare identifierat att det finns flera utvecklingsområden när det gäller förskolechefens ledning. Det finns därför ett behov av att granska detta område närmare.
Vi har valt att besöka 35 förskolor för att granska kvaliteten i ledningen. Syftet med granskningen är att belysa förskolechefens ledning av förskolans arbete med att erbjuda barn en god pedagogisk verksamhet. Med förskolechefens ledning menar vi de aktiviteter som förskolechefen gör för att säkra att de mål som finns i nationella styrdokument nås vid förskoleenheten.
Om granskningens genomförande
Resultaten och slutsatserna bygger på en granskning av förskolechefens ledning vid 35 förskolor spridda över hela landet. Urvalet av förskolor har skett slumpmässigt utifrån kommuners befolkningsmängd. Av förskolorna har 26 kommunala huvudmän och 9 har enskilda huvudmän. Vi har använt oss av metoder som intervju, enkät och dokumentanalys. Vi har intervjuat förskolechefer, pedagogisk personal och huvudmän, såväl tjänstemän som representanter för styrelse eller nämnder. Sammanlagt har 351 personer intervjuats. Dessutom har samtliga 35 förskolechefer och 345 av 414 personer i personalen vid de granskade förskolorna fått svara på en enkät. Vi har även samlat in relevanta dokument rörande ledningen av förskolan från både huvudmän och förskolechefer. De dokument som har samlats in har varit förskolans och huvudmannens kvalitetsarbete, förskolans arbetsplan eller liknande, personalförsörjningsplan och senast gjorda barnkonsekvensanalys.
De resultat och slutsatser som presenteras gäller för de förskolor som ingått i granskningen, och syftar varken till att ge en nationell eller generaliserande bild.
Granskningens resultat
Huvudfrågan i granskningen är följande:
Leder förskolechefen förskolans pedagogiska verksamhet enligt de nationella styrdokumenten?
Vi har mött engagerade förskolechefer som har en god pedagogisk insikt och vilja att leda verksamheten framåt. Sammantaget bedömer Skolinspektionen att förskolechefens ledning vid 29 av 35 granskade förskolor sker i ganska eller mycket hög grad enligt de nationella styrdokumenten. Vid 23 förskolor har vi dock identifierat områden som kan utvecklas. Nedanför presenteras de centrala resultaten i kvalitetsgranskningen:
Förskolechefer vid 16 av 35 förskolor kan tydligare leda och utveckla den pedagogiska verksamheten mot de nationella målen i förskolans uppdrag
Resultaten visar att vissa förskolechefer tydligt leder och utvecklar den pedagogiska verksamheten mot de nationella målen, medan andra inte gör det. En förutsättning för att kunna leda verksamheten mot målen är att ha inblick i och kunskap om verksamheten. En viktig del för förskolechefen är också att skapa en gemensam förståelse för förskolans uppdrag och hur förskolan ska genomföra det. Förskolechefer som leder mot målen analyserar och bedömer vilka utvecklingsbehov som finns i verksamheten tillsammans med personalen. De initierar och driver utvecklingsprojekt och följer upp hur väl dessa bidrar till att förskolan når målen.
De förskolechefer som behöver utveckla sin ledning lämnar över stora delar av ansvaret för den pedagogiska verksamheten till personalen. Vid en förskola låter exempelvis förskolechefen personalen ta fram en planering i början av året och sedan får de beskriva och utvärdera verksamheten i slutet av året. Under året gör förskolechefen sällan besök i verksamheten för att se hur personalen arbetar. Förskolechefen har istället möten med utvalda i personalgruppen och/eller personer med ledningsuppgifter. I slutet av året sammanställer förskolechefen personalens kvalitetsarbete som sedan skickas till huvudmannen. Detta utan att ge återkoppling till personalen och samtala om hur verksamheten kan utvecklas.
Förskolechefer behöver ge personalen bättre förutsättningar att bedriva och utveckla den pedagogiska verksamheten vid 20 av 35 förskolor
De förskolechefer som ger personalen förutsättningar att bedriva och utveckla verksamheten tar i större utsträckning ansvar för att delegerade ledningsuppgifter är tydliga och att de följs upp. Dessa förskolechefer skapar även utrymme för personalen att planera, diskutera och reflektera över pedagogiska frågor. De ser dessutom till att förskolans personal är utbildad och får kompetensutveckling utifrån de behov som finns för att klara av förskolans uppdrag.
Vid förskolor där personalen inte ges förutsättningar finns det ingen klar delegering eller fördelning av arbetsuppgifter. Det kan handla om att alla i arbetslaget inte känner till om någon annan har ett extra ansvar, eller så vet de som fått ett extra ansvar inte vad det konkret innebär. Förskolechefen följer dessutom sällan upp hur det går för personen som har fått delegerade ledningsuppgifter. Vid förskolor där personalen upplever att de inte har förutsättningar att utveckla den pedagogiska verksamheten säkerställer inte heller förskolechefen att personalen får tid till pedagogiska samtal.
Förskolechefens egna förutsättningar att leda och utveckla den pedagogiska verksamheten kan förbättras vid 15 av 35 förskolor
Vid de förskolor där förskolechefen får goda förutsättningar från huvudmannen finns en dialog mellan förskolechefen och huvudmannen om pedagogiska frågor, mål och måluppfyllelse. De centrala stödfunktioner som huvudman tillhandahåller avlastar förskolechefen, vilket innebär att förskolechefen får tid att leda den pedagogiska verksamheten. Det finns även ett kvalitetsarbete på huvudmannanivå som har sin grund i förskolans kvalitetsarbete.
Förutom att ovanstående saknas, så har huvudmannen för förskolor där förutsättningarna kan förbättras låg kännedom om verksamheten. Vid en förskola saknas exempelvis en planering för att ge förskolechefen reella möjligheter att genomföra egen kompetensutveckling. Förskolechefen har flera administrativa och ekonomiska uppgifter, från att arbeta med kösituationen till budgetredovisning. Hen får varken tillräckligt stöd eller avlastning från huvudmannen för att driva och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet.
Utifrån granskningens resultat har vi identifierat två områden som förskolechefen kan utveckla i sin ledning för att öka förskolans måluppfyllelse. Nedan följer en sammanfattning av dessa.
Förskolechefen måste tydliggöra roller och ansvar i den pedagogiska verksamheten.
Förskolechefer behöver säkerställa att det finns en klar roll- och ansvarsfördelning i förskolans pedagogiska verksamhet för att utveckla den. Det handlar om att samtliga inom förskolan ska veta vem som ska göra vad, hur och varför. Det behöver helt enkelt vara tydligt för samtliga vilken roll och vilket ansvar förskolechefen har i relation till förskollärare och arbetslag, men även i förhållande till huvudmannen så att de vet hur de bidrar till förskolans måluppfyllelse. Konsekvenserna av en otydlig rollfördelning kan bli att förskolechefen, förskolläraren, arbetslag och huvudman arbetar på olika vis för att nå de nationella målen med förskolan. Det försvårar för förskolechefen att leda och utveckla den pedagogiska verksamheten.
Det är avgörande för utvecklingen att förskolechefen har en situationsspecifik ledning
När ledningen fungerar väl och i enlighet med de nationella styrdokumenten, har förskolecheferna lyckats balansera, prioritera och delegera arbetsuppgifter samt skapat en inre organisation och anpassat sin ledning utifrån det sammanhang de verkar i. Vi har bedömt att förskolechefernas ledning fungerar olika väl, även om de verkar i liknande sammanhang och har ungefär liknande förutsättningar. Det handlar alltså om hur väl förskolechefen använder de förutsättningar hen har för att utveckla verksamheten mot de nationella målen. Om förskolechefen inte lyckas finna ett adekvat sätt att leda kan det få negativa konsekvenser för utvecklingen av den pedagogiska verksamheten. Det handlar om att förskolechefen varken anpassar eller genomför de aktiviteter som förskolan är i störst behov av. Det i sin tur får konsekvenser för hur väl den pedagogiska verksamheten stimulerar och utmanar barnen i deras utveckling och lärande.