Särskilt stöd i enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp
Skolinspektionens granskning visar att enskild undervisning eller placering i särskild undervisningsgrupp ofta ger positivt resultat för elever med stort behov av särskilt stöd. Samtidigt visar granskningen också på flera svårigheter kring detta.
Om den här granskningen
Granskningen utgår från skolsituationen för elever i årskurserna 7–9 som är eller har varit placerade i särskild undervisningsgrupp eller får/fått särskilt stöd i enskild undervisning. Granskningen har undersökt arbetet med dessa elever ur tre aspekter: före placering, under placering samt arbetet för att eleverna ska återgå till ordinarie klass. Skolinspektionen har besökt sammanlagt sexton skolor i åtta kommuner (två skolor per kommun) under två dagar. Huvudmän har valts ut slumpmässigt och inga fristående skolor kom att ingå i granskningen. Granskningen avser inte att ge en nationell bild av förhållandena.
Under besöken intervjuades elever, vårdnadshavare, lärare, elevhälsa och rektorer. I granskningen har vi analyserat dokument som åtgärdsprogram, utredningar, betygsresultat samt de beslut som gäller de elever som ingår i granskningen. Sammanlagt 124 elever var placerade i särskild undervisningsgrupp eller i enskild undervisning vid de verksamheter som ingått i granskningen.
Före placering
De elever som ingår i granskningen har ofta haft bristande närvaro i skolan och saknar betyg i flera ämnen. Flera av dem har tagit avstånd från såväl den enskilda skolan som utbildning. När elever hamnar i så svåra situationer i skolan är det vanligt att skolan inte ger ett särskilt stöd som i tillräcklig utsträckning motsvarar deras behov. Skolor och huvudmän måste se över och utveckla det särskilda stöd eleverna får innan de placeras i särskild undervisningsgrupp så att det håller god kvalitet och motsvarar de behov eleven har.
Bristfällig dokumentation
Utifrån dokumentation om eleverna går det inte alltid att förstå vilket stöd de har fått. Dokumentationen av tidigare vidtagna stödåtgärder är ibland bristfällig. Detta medför att skolorna inte alltid har kunskap om elevers svårigheter och/eller vilket stöd eleven tidigare fått.
Vårdnadshavare som drivande kraft
Det är skolans uppdrag och ansvar att uppmärksamma, utreda och åtgärda de stödbehov eleverna har. En majoritet av de intervjuade vårdnadshavarna upplever att det är deras förmåga och kraft att driva krav om att deras barn ska få det särskilda stöd de är i behov av, som avgör om eleverna får detta stöd eller ej. Det är inte acceptabelt om elevers möjlighet att få sina stödbehov tillgodosedda är beroende av att vårdnadshavare synliggör och driver elevernas behov av stöd. De elever som inte har vårdnadshavare som driver och synliggör deras behov av stöd riskerar då att inte få det stöd de är i behov av förrän i ett sent skede. Under tiden kan de svårigheter de befinner sig i bli större och ännu svårare att åtgärda. Därmed åsidosätter skolan ett av sina uppdrag – att uppväga skillnaderna i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Elever får vänta på placering i särskild undervisningsgrupp
I vissa fall måste eleverna "stå i kö" för att få sitt särskilda stöd i form av placering i särskild undervisningsgrupp. Elever och vårdnadshavare får då veta att det stöd skolan erbjuder inom ramen för ordinarie klass inte motsvarar elevens behov. Trots det kan eleven få gå kvar i upp till två år i den vanliga klassen i väntan på plats i den särskilda undervisningsgrupp de blivit hänvisade till. Skolorna försöker i dessa fall ge eleverna ett förstärkt särskilt stöd inom ramen för den ordinarie klassen. Men eleverna och vårdnadshavarna upplever ofta denna tid som ett vakuum eftersom skolan redan konstaterat att de inte kan få det stöd han eller hon behöver inom ramen för klassen. Det är inte acceptabelt att elever får vänta på att få det förstärkta särskilda stöd skolan konstaterat att de är i behov av. Under tiden de väntar kan deras svårigheter öka och bli än svårare att åtgärda. Kunskapsutvecklingen riskerar att ytterligare bromsas upp och elevens sociala situation till exempel när det gäller kamratrelationer och tillhörighet i skolan kan försvåras.
Under placering
Vid de granskade verksamheterna har så gott som alltid elevernas skolsituation förbättrats då de blivit placerade i särskild undervisningsgrupp eller i enskild undervisning. De får betyg i fler ämnen, högre betyg, en ökad närvaro i skolan och de utvecklas enligt personal, vårdnadshavare och dem själva socialt. Den förbättrade skolsituationen bör ses i relation till att eleverna ofta befinner sig i en svår situation i skolan innan de blir placerade. När elevernas kunskapsresultat förbättras efter placering handlar det inte bara om hur undervisningen utformas. Det handlar också om att ämnen lyfts bort (anpassas bort) för de elever som ingår i granskningen. Det innebär å ena sidan att eleverna kan koncentrera sig på de ämnen de fortfarande läser och därmed få ökade resultat i dessa ämnen. Men å andra sidan resulterar det i att eleverna lämnar grundskolan utan fullständiga slutbetyg. Det kan innebära att de får svårt att gå vidare i gymnasiestudier. De ungdomar som avbryter eller aldrig påbörjar en gymnasieutbildning hamnar ofta i stora svårigheter med att i framtiden etablera sig på arbetsmarknaden. Kraven på utbildning har ökat och unga har svårare att ta sig in på arbetsmarknaden i dag än tidigare.
Arbetet med anpassad studiegång behöver förbättras så att anpassningar sker först efter noggranna individuella överväganden samt att det är tydligt för elever, vårdnadshavare och lärare i vilket syfte anpassningen görs och vilka konsekvenserna blir.
Återgång till ordinarie klass
Det är ovanligt att elever som blivit placerade i särskild undervisningsgrupp eller i enskild undervisning fullt ut återgår till ordinarie klass. Skolorna behöver utveckla det inkluderande arbetet så att förutsättningarna förbättras för de elever som det är möjligt för så att de kan återgå till sin ordinarie klass. Detta innebär bland annat att skolorna behöver utveckla och förbättra det pedagogiska arbetet och de förhållningssätt som råder i de ordinarie undervisningsgrupperna.