Ändamålsenlighet och resultat i svenskundervisningen för invandrare (sfi)
Resultaten i granskningen visar framför allt att kommunerna måste sätta fokus på sfi och i högre grad prioritera denna utbildning. Undervisningens planering och genomförande måste präglas av att de studerandes bakgrund och erfarenheter i betydligt större utsträckning respekteras.
Sverige är ett land där invandringen är relativt stor och svenskundervisning för invandrare (sfi) har därför en viktig funktion att fylla för utrikesföddas integration i samhället och etablering på arbetsmarknaden. Att behärska språket i det land man lever är centralt för en persons möjlighet till inflytande och delaktighet.
Kommunen är huvudman
Kommunen är huvudman för sfi och kan antingen erbjuda utbildningen genom egen verksamhet eller genom externa anordnare. Vid behov ska de studerande ges särskilt stöd och parallellt med sfi-studierna ha möjlighet att utveckla grundläggande läs- och skrivfärdigheter. De studerande ska också kunna kombinera sfi med andra studier, praktik, förvärvsarbete eller annan sysselsättning.
Sfi är en del av den kommunala vuxenutbildningen
Sfi är en del av den kommunala vuxenutbildningen och har en egen kursplan. Kursplanen är uppbyggd av fyra kurser A−D som är organiserade i tre studievägar för att det ska vara möjligt att ta hänsyn till de studerandes utbildningsbakgrund och studievana. Målen är uppdelade i olika delar där kompetenser som hörförståelse, läsförståelse, samtal och muntlig interaktion, muntlig produktion samt skriftlig färdighet beskrivs.
Om den här kvalitetsgranskningen
Granskningen har genomförts i 33 kommuner och två kommunalförbund, där intervjuer har skett med ansvariga på förvaltningsnivå, rektorer, lärare och representanter för studerande på studieväg 1 och 2.
Totalt granskades 35 huvudmän, och granskningen avser därför inte att ge en heltäckande nationell bild av förhållandena vid sfi. Genom beskrivningar av olika kvalitetsaspekter inom sfi kan denna övergripande rapport dock fungera som ett utvecklingsstöd för alla de verksamheter som inte har granskats.
Granskningen är riktad mot studieväg 1 och 2 eftersom tidigare undersökningar och statistik visar att det är särskilt svårt för studerande på dessa studievägar att nå målen.
Centralt i granskningen har varit att undersöka
- om kommunerna planerar och genomför sfi med utgångspunkt i kursplanen
- om undervisningen leder till godkänd nivå på kunskapsresultaten
- om utbildningen anpassas efter individers olika förutsättningar, mål och behov.
De viktigaste iakttagelserna i granskningen
Planeringen behöver förbättras. Kommunerna måste planera bättre för att kunna ta emot det ökade antalet studerande och ge dem en fullgod utbildning. Det är också angeläget att följa upp verksamheterna i kommunerna bättre för att förbättra utbildningen.
Individanpassade och flexibla lösningar saknas. Sfi är en del av kommunens vuxenutbildning. Det innebär att det ska finnas flexibla och individanpassade lösningar för vuxnas lärande. Flertalet av de granskade verksamheterna är dock präglade av arbetssätt som används i undervisning av barn och ungdomar. Organisation och schemaläggning är ofta utformad på ett sådant sätt att det försvårar flexibilitet och individanpassning.
Särskild kompetens finns inte alltid. Att vara lärare i sfi kräver en särskild kompetens och förmåga till flexibilitet. I kommunerna är det däremot sällan uttryckt att denna grupp av lärare är föremål för särskilda satsningar. Inte heller ges stöd på modersmålet i alla kommuner trots att detta enligt forskning och beprövad erfarenhet visat sig vara framgångsrikt.
Modern teknik används inte. Endast ett fåtal kommuner har insett behovet av att ta hjälp av modern teknik i undervisningen när det gäller sfi. I stället förekommer kopierade skriftliga underlag ofta som utgångspunkt för undervisningen.