Undervisningen i engelska i grundskolan

Engagerande lektioner med ett gott arbetsklimat i klassrummet och goda språkliga utmaningar präglar undervisningen i engelska på 30 grundskolor som Skolinspektionen har granskat.

Skolinspektionen har tillsammans med Cito Institute for Educational Measurement granskat undervisningen i engelska med avseende på dess ändamålsenlighet och om den ger eleverna förutsättningar att nå målen.

Granskningen har bland annat haft som syfte att undersöka undervisningens ändamålsenlighet men också att utveckla Skolinspektionens metoder för lektionsobservationer. Av den anledningen är kvalitetsgranskningen genomförd med stöd av det nederländska utvärderingsinstitutet Cito.

Genomförande

Granskningen har omfattat undervisningen i 30 skolor, fördelade på tio kommuner i landet. Granskningen bygger på lektionsobservationer i årskurs 5 och 9 grundade på ett i förväg utarbetat observationsschema. Totalt observerades 117 lektioner som hölls av 91 lärare.

Lektionerna har observerats med fokus på ett antal aspekter som är relevanta för en god undervisning och effektiv språkinlärning. Exempel på sådana aspekter är ”trygg och stödjande lärandemiljö”, ”anpassning av undervisningen till elevers olika behov” samt ”tydlighet kring undervisningens innehåll och mål”.

Resultat i korthet

Sju av tolv aspekter starka

För sju av tolv aspekter överväger starka omdömen. “Elevernas engagemang”, “trygg och stödjande lärandemiljö” och “ledarskapet i klassrummet” var de tre starkaste aspekterna för lektionerna i årskurs 5. Bilden av undervisningen i årskurs 9 är likartad, med skillnaden att ”språklig input” bedömdes som den allra starkaste aspekten. Totalt sett bedömdes undervisningen i årskurs 5 något mer positivt än undervisningen i årskurs 9.

Fem av tolv aspekter svaga

I såväl årskurs 5 som i årskurs 9 har fem av tolv aspekter bedömts som mestadels svaga eller mer svaga än starka för minst hälften av lektionerna. De aspekter som bedömts som svagare i båda årskurserna är “tydlighet kring undervisningens innehåll och mål”, “anpassning av undervisningen till elevers olika behov” och ”återkoppling”.

Traditionella undervisningsmaterial dominerar

Svarta/vita tavlan användes vid 70 procent av lektionerna, textbok och arbetsbok vid runt fyra av tio lektioner. Granskningen visar att material som film, tidningar och tidskrifter, böcker, Internet och digitala läromedel används i liten utsträckning.