Skolors och huvudmäns arbete med lärares kompetensutveckling behöver bli bättre
Många skolor och huvudmän behöver utveckla sitt arbete med lärares kompetensutveckling. Oftast handlar det om att skolorna inte sätter tydliga mål för kompetensutvecklingen eller utvärderar de insatser som genomförs och huvudmannen ger inte ett tillräckligt stöd i arbetet.
Skolinspektionen har granskat kvaliteten i skolors och huvudmäns arbete med lärares kompetensutveckling. Samtliga 28 skolor som ingått i granskningen säger sig arbeta med kompetensutveckling av lärarna i syfte att utveckla undervisningens kvalitet.
- Vi vet att det finns skolor där lärare saknar möjligheter till kompetensutveckling, säger Therese Jakobsson som tillsammans med Ylva Gunnars skrivit rapporten. Den här granskningen har däremot inriktat sig mot de skolor som säger sig ha genomfört kompetensutvecklingsinsatser. Vi ville se vilken kvalitet de har i det arbetet.
Behov styr mer än utbud
Granskningen visar att kompetensutvecklingen styrs av behov och inte av vilket utbud som finns av olika kompetensutvecklingsinsatser, något som tidigare granskningar visat.
- Det är mycket glädjande, säger Therese Jakobsson. Men problemet är att trots att man utgått från behov på den egna skolan, så har man sällan konkretiserat vad i undervisningen som ska utvecklas genom kompetensutvecklingen. På samma vis är rektorn ofta bra på att ge stöd och skapa förutsättningar för lärarna att delta i kompetensutveckling, men det saknas ofta en dialog om vad läraren behöver för att faktiskt omsätta de nya kunskaperna i undervisningen. Vi ser också att skolorna behöver bli bättre på att ta reda på om kompetensutvecklingen har lett till det man hoppats på.
Vuxenutbildningen behöver bättre stöd
Granskningen visar också att huvudmännen behöver sätta sig in mer i vad skolorna behöver utveckla och vad olika insatser som skolorna gör leder till, för att kunna ge rektorn ett aktivt och anpassat stöd i arbetet. Huvudmännen behöver särskilt ge rektorer för den kommunala vuxenutbildningen bättre stöd. Som det nu är får vuxenutbildningen ofta ”haka på” den strategi och det utvecklingsarbete som sker i övriga skolformer, trots att deras förutsättningar och utmaningar är helt andra.
Granskningen har omfattat 14 kommunala vuxenutbildningar som bedriver undervisning på gymnasial nivå i egen regi och 14 gymnasieskolor som har minst ett högskoleförberedande program. Av gymnasieskolorna har tio stycken offentlig huvudman och fyra har enskild huvudman.
I rapporten finns exempel på vad som utmärker ett strategiskt arbete med lärares kompetensutveckling.
