Skolinspektionens vitesbeslut

I ett nyhetsinslag den 18 december 2024 rapporterar Sveriges Radio att Skolinspektionen inte har fått in några viten på fem år. Men målet med ett vitesföreläggande är inte att det ska dömas ut utan att skolan ska rätta bristerna.

Skolinspektionen kan endast ansöka om utdömande av vite om huvudmannen inte har följt föreläggandet samt att bristen hos en skola kvarstår för det som vitet avsåg. Det finns olika anledningar till varför Skolinspektionen inte har ansökt om utdömande de senaste åren. Det kan vara att huvudmännen har följt föreläggandena och rättat bristerna. Detta innebär att vitet har fyllt sitt syfte. I vissa fall har Skolinspektionen i stället för att ansöka om utdömande av vite fattat beslut om återkallande av huvudmannens tillstånd. Det stämmer således inte att Skolinspektionen inte har använt sina verktyg.

Om en ny brist uppstått på skolan vid Skolinspektionens uppföljning, fortsätter Skolinspektionen ärendet. Skolinspektionen släpper inte skolan utan målet är alltid att bristerna rättas och att eleverna ska få den utbildning de har rätt till. Och ansvaret för detta ligger alltid på den som driver skolan.

Det är således viktigt att framhålla att Skolinspektionen har tillgång till ett flertal olika skarpa verktyg vid allvarliga brister i en skola, där utdömande av viten är ett av dessa verktyg. Skolinspektionen använder sina verktyg utifrån vad som är lämpligt och proportionerligt i det enskilda ärendet. Och det är viktigt att upprepa att Skolinspektionen självklart kommer använda även verktyget ansökan om utdömande av ett vite när det är påkallat.

Vitesföreläggandens största fördel är dock som påtryckningsmedel vilket gör att huvudmännen åtgärdar bristerna och att en ansökan inte behöver göras. Det är inte ett straff som exempelvis en sanktionsavgift eller böter är. Målet med ett vitesföreläggande är inte att det ska dömas ut utan att skolan ska rätta bristerna. 

Antal viten har sjunkit

Antalet vitesförelägganden har sjunkit över åren. Detta beror främst på att en dom från Högsta förvaltningsdomstolen år 2020 påverkade Skolinspektionens arbete. Domen innebar att myndigheten i vitesförelägganden tydligt behöver precisera vad som ska göras på en skola. I domen framgick att skollagens bestämmelser om det systematiska kvalitetsarbetet är för allmänna i sin karaktär för att vitesförelägganden på området ska bli tillräckligt tydliga och konkreta. Detta innebär att Skolinspektionen i vissa fall behöver tydligare lagstiftning och föreskrifter.

Myndigheten har vänt sig till regeringen med en hemställan om att ändring av skolförfattningarna när det gäller systematiskt kvalitetsarbete. I övrigt har Skolinspektionen vid flera tillfällen lyft domens konsekvenser. Myndigheten arbetar, till följd av domen, idag på ett annat sätt med viten.

År 2024 har myndigheten beslutat om 25 vitesförelägganden. Det är för tidigt att avgöra hur många av de ärendena som myndigheten kommer ansöka om utdömande av vitet i. När myndigheten vitesförelägger en huvudman att åtgärda brister måste huvudmannen få skälig tid för att följa föreläggandet. Det är först därefter som går att avgöra om myndigheten ska ansöka om utdömande. Men i två fall 2024 har myndigheten redan ansökt om utdömande av vite. Båda de ärendena rörde vitesförelägganden från 2023.