Fjärr- och distansundervisning på gymnasieskolor

Vi har under våren 2021 genomfört en distansinspektion av fjärr- och distansundervisningen på drygt 100 gymnasieskolor. Granskningen fördjupar flera av de iakttagelser vi har gjort under det gånga året, bland annat att eleverna mår sämre och inte upplever att hälsoarbetet varit tillräckligt. Vi ser även att lärare undviker bedömningssituationer på distans.

Många gymnasieskolor gör stora ansträngningar för att kunna erbjuda eleverna den garanterade undervisningstiden. Alla moment som ingår i respektive kurs och undervisning är av god kvalitet. Detta är och har varit en krävande uppgift. Utifrån de bilder som rektorer och elever förmedlat kan vi se att har skett en viss positiv utveckling på flera sätt över tid.

Även om många lärare tycks vara fortsatt hårt belastade framgår av
rektorernas beskrivningar att deras tid värnas bättre än vad den
gjorde i början. Rektorer och elever vittnar om att fler skolor och lärare behärskar tekniken, vilket gör att de kunnat fokusera mer på att utveckla
didaktiken.

Flera skolor har utifrån signaler från eleverna uppmärksammat att
de skriftliga inlämningarna/uppgifterna blivit för många och lärare
har efter hand börjat hitta fler sätt att fånga elevers kunskaper.
Under perioden med fjärr- och distansundervisning har det funnits ett
starkt fokus på elever i behov av stöd för att klara gränsen för
godkänt. I rektorers beskrivningar skymtar även ett ökat fokus på
andra elever än de som är i behov av stöd.

Resultatet i korthet:

• Möjlighet till närundervisning viktigt enligt rektorerna och eleverna
• Moment och kurser genomförs
• Lärandet påverkas negativt av att undervisningen ges på distans
• Fler pojkar än flickor upplever att de får stöd av lärarna
• Lärare undviker bedömningssituationer på distans
• Skolor arbetar för att eleverna ska ”hämta in”
• Eleverna, i synnerhet flickor mår sämre och upplever inte att elevhälsoarbetet nått hela vägen

Skolinspektionens kommentarer till resultatet

Utifrån resultatet i granskningen vill vi betona vikten av att göra följande:

Fortsätta och utveckla uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling och deras mående
Ett positivt resultat av distansinspektionen är att eleverna tycks ha fått rätt mängd undervisning mätt i tid och alla moment som ingår. Flera gymnasieskolor beskriver också ett arbete där de efter hand uppmärksammat elevernas behov av att arbeta ikapp och ta igen. Det finns dock risk för att de insatser som gjorts och görs inte är tillräckliga. Utifrån de beskrivningar som myndigheten tagit del av tycks inte heller alla skolor ha ett lika metodiskt och utvecklat uppföljningsarbete, varken avseende elevernas kunskaper eller mående

På sikt ska eleverna kompenseras och ges möjlighet att ta igen
Gymnasieeleverna behöver ges möjlighet att ta igen sådant de inte kunnat utveckla fullt ut på grund av fjärr- och distansundervisningen. Lovskola, mer undervisningstid eller utökat lärarstöd kan ge sådana möjligheter. Resultaten tyder på att behovet av att kompenseras kan vara särskilt stort hos vissa elevgrupper. Det handlar i synnerhet om elever som fått stora delar av sin utbildning/undervisning på distans och elever på skolor som inte snabbt fick igång en fungerande fjärr- och distansundervisning. Men det handlar även om elevgrupper som kan antas ha haft svårt att ta det större egna ansvar som fjärr- och distansundervisning kan innebära. 

Bevara och utveckla arbetsformer och tillvägagångssätt som fungerat väl
Skolinspektionens iakttagelser visar att situationen bidragit till att utveckla arbetssätt vilka i flera fall är värda att bevara och arbeta vidare med. Till dem hör ett ledarskap som möjliggör samverkan och erfarenhetsutbyte inom kollegiet men även mellan lärare och andra personalgrupper. Rektorer beskriver både att lärare sinsemellan fått mer tid för erfarenhetsutbyten och hur elevhälsans personal i högre utsträckning involverats för att hitta sätt att stödja eleverna. Det framgår också att ökad användning av teknik har underlättat kunskapsutbyte.