Villkor för godkännande
Skolinspektionen prövar ansökningar om att starta fristående skola utifrån de krav som framgår av skollagen och andra tillämpliga författningar.
När en ansökan kommer in kontrollerar Skolinspektionen att ansökan är fullständig, behörigt inskickad och att sökanden har betalat avgiften för prövningen. Därefter skickas ansökan på remiss till berörda kommuner och Skolinspektionen prövar ansökan.
Skolinspektionen prövar ansökan för att se att de villkor som krävs för godkännande är uppfyllda. Villkoren som behöver uppfyllas framgår av skollagen (2 a kap. 3–12 §§ skollagen (2010:800)).
Nedan kan du läsa mer om de villkor som ska vara uppfyllda för att sökande ska godkännas som enskild huvudman för en fristående skola.
Elevunderlag
För att godkännas som huvudman behöver sökanden visa att det finns ett stabilt elevunderlag för att den planerade utbildningen ska kunna bedrivas med god kvalitet över tid (2 a kap. 11 § samt Skolinspektionens föreskrifter (SKOLFS 2011:154))
I ansökan ska sökanden visa att det finns förutsättningar för ett stabilt elevunderlag. Elevunderlaget ligger bland annat till grund för den budget som ska lämnas in tillsammans med ansökan. Det utgör också en viktig utgångspunkt för kommunens konsekvensutredning vid bedömningen av eventuella negativa följder av etableringen.
Till ansökan ska därför bifogas en intresseundersökning eller motsvarande som visar att det finns ett riktat intresse av elever eller deras vårdnadshavare till den utbildning som ansökan avser. Riktat intresse förutsätter att de som har tillfrågats, elev eller vårdnadshavare, har fått tydlig och relevant information om den planerade utbildningen, skolenheten och huvudmannen innan de svarar på en eventuell intresseundersökning. Ett riktat intresse förutsätter även att de tillfrågade tillhör den aktuella målgruppen för den planerade utbildningen.
Vidare krävs det att den fråga/de frågor som har ställts till elev eller vårdnadshavare är formulerade på ett tillräckligt tydligt sätt. Frågeställningar av typen ”skulle du kunna tänka dig att välja” eller ”skulle du välja … om du hade möjlighet” är som huvudregel inte tillräckligt tydliga för att svaren ska kunna visa ett riktat intresse för en viss utbildning vid en viss skolenhet.
Långsiktighet
Den som ansöker om att bli godkänd som enskild huvudman för en utbildning ska ha för avsikt att bedriva verksamheten långsiktigt (2 a kap. 3 §).
I ansökan ska sökanden visa sin avsikt med att långsiktigt bedriva den verksamhet som ansökan avser. Avsikten ska styrkas genom dokumentation som bifogas till ansökan.
Ekonomiska förutsättningar
Den enskilde ska ha ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten (2 a kap. 4 §).
I ansökan ska sökanden visa att den har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för den planerade verksamheten.
Vid bedömningen tar Skolinspektionen hänsyn till sökandens resultat, eget kapital och andra omständigheter som är av betydelse för sökandens ekonomiska ställning. Om sökanden ingår i en koncern får även koncernens ekonomi beaktas. Vid bedömningen ska övervägande skäl tala för att den enskilde har ekonomiska förutsättningar att driva verksamheten i minst två år.
Sökanden ska lämna in den senaste årsredovisningen eller det senaste årsbokslut samt balans- och resultatrapport. I förekommande fall ska även avtal om checkkredit eller motsvarande lämnas in. Om sökanden ingår i en koncern eller kommissionsförhållanden ska ytterligare dokumentation lämnas in för att styrka de ekonomiska förutsättningarna. Skolinspektionen hämtar också in upplysningar om sökandens ekonomiska status från exempelvis UC AB.
Förutsättningar i övrigt
Utöver villkoret om ekonomiska förutsättningar ska den enskilde även i övrigt ha förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen (2 a kap. 5 §).
Inom ramen för bedömningen av övriga förutsättningar prövar Skolinspektionen om sökanden har de organisatoriska och praktiska förutsättningar som krävs för att bedriva för utbildningen. I bedömningen ingår bland annat om sökanden:
- har en underbyggd budget för den planerade verksamheten
- kommer ha tillgång till ändamålsenliga lokaler
- säkerställer att eleverna får tillgång till skolbibliotek
- följer bestämmelserna om lärarbehörighet och ha tillräckliga personalresurser
- säkerställer tillgången på elevhälsa
- kan följa bestämmelserna om urval och mottagande.
Vid ansökan om yrkesutbildning i gymnasieskolan eller den anpassade gymnasieskolan ska sökanden även visa hur tillgången till apl-platser planeras att säkerställas.
Ägar- och ledningsprövning
Den enskilde ska ha förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten samt bedömas vara lämplig (2 a kap. 6–9 §§).
För godkännande krävs att det inom ägar- och ledningskretsen finns insikt i de bestämmelser som gäller för verksamheten samt att personerna som ingår i kretsen samt den juridiska personen bedöms som lämpliga. Läs mer under Ägar- och ledningsprövning.
Ungdomars efterfrågan och arbetsmarknadens behov
Om ansökan avser utbildning i gymnasieskolan ska utbildningen bidra till att möta ungdomars efterfrågan och fylla ett arbetsmarknadsbehov (2 a kap. 10 §).
För godkännande behöver den utbildning som ansökan avser både bidra till att möta ungdomars efterfrågan och fylla ett arbetsmarknadsbehov.
Skolinspektionen använder Skolverkets regionala planeringsunderlag vid bedömningen av detta villkor. Läs mer om Skolverkets regionala planeringsunderlag hos Skolverket.
Påtagliga negativa följder
Utbildningen får inte innebära påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. Om ansökan avser gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola ska följderna i närliggande kommuner också beaktas. (2 a kap. 11 §).
För godkännande krävs att den planerade utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder för eleverna eller för den utbildning som anordnas av den eller de kommuner som kan beröras av en etablering.
Ett exempel på påtaglig negativ följd är om en nyetablering av en fristående skola medför att en landsorts- eller glesbygdskommun tvingas lägga ned en befintlig skola, vilket innebär att avståndet till närmaste kommunala skola ökar avsevärt för elever i någon del av kommunen. Ett annat exempel är om etableringen påverkar kommunens skolorganisation på ett sådant sätt att den leder till betydande och bestående kostnadsökningar.
Offentligt inflytande
Om en kommun eller en region har ett rättsligt inflytande över verksamheten gäller särskilda villkor för godkännande (2 a kap. 12 §).
Offentligt inflytande hos en enskild huvudman får endast förekomma under de särskilda förutsättningar som anges i skollagen.
Även om sökande uppfyller förutsättningar för godkännande kräver skollagen att den planerade utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas.
Vid prövning av ansökan om gymnasieskola och anpassad gymnasieskola beaktas även förhållanden i närliggande kommuner. Skolinspektionen tar också hänsyn till eventuella samverkansavtal.
Beslut
Skolinspektionen ska, om möjligt, fatta beslut innan den 1 oktober kalenderåret innan utbildningen ska starta.
Skolinspektionens beslut om avslag eller avvisning
Om en ansökan avvisas eller avslås kan beslutet överklagas till förvaltningsrätten. Information om detta finns i beslutet.
Skolinspektionens beslut om godkännande
Om ansökan godkänns framgår villkoren för godkännandet av beslutet. Det är sedan huvudmannen som är ansvarig att följa dessa.
Innan utbildningen kan starta och ta emot elever ska Skolinspektionen genomföra etableringskontroll av verksamheten.
Vid godkännande kan beslutet överklagas till förvaltningsrätten av berörda kommuner.