Start

Skolplikt och rätt till utbildning

Skolinspektionen får varje år anmälningar om att rätten till utbildning inte fungerar i enskilda fall. Myndigheten initierar också utifrån andra anmälningar eller utifrån sin tillsyn ett antal ärenden som gäller elever med lång och omfattande frånvaro som inte får det stöd de behöver för att komma tillbaka.

Skolinspektionen bygger sina ställningstaganden på skollagens bestämmelser om skolplikt och Skolverkets allmänna råd i frågan. Här hittar du de aktuella bestämmelserna tillsammans med länkar till relevant material.

Skolplikt och rätt till utbildning

Utgångspunkten är skollagens bestämmelser som skolplikt:

  • Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt (7 kap. 2 §).
  • Alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten har rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän skola (7 kap. 3 §).
  • En elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli (7 kap. 17 §)

Vårdnadshavarens ansvar

  • Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet fullgör sin skolplikt (7 kap. 20 §).

Kommunens ansvar

  • Kommunen ska se till att eleverna i dess grundskola och grundsärskola fullgör sin skolgång. Huvudmannen för specialskolan och huvudmannen för sameskolan ska se till att elever i utbildning under dess ledning fullgör sin skolgång (7 kap.22 §). Hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte går i dess grundskola eller grundsärskola på något annat sätt får föreskriven utbildning.
  • Om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång och detta beror på att elevens vårdnadshavare inte har gjort vad denne är skyldig att göra för att så ska ske, får hemkommunen förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter. Ett sådant föreläggande får förenas med vite (7 kap. 23 §).
  • Om kommunen beslutar om att förelägga vårdnadshavare med vite så bör kommunen först göra en utredning av skälen till att eleven inte fullgör sin skolplikt. I utredningen bör eleven och föräldrarna komma till tals och ge sin syn på situationen.

Fristående skolor

När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en fristående skola eller utan giltig orsak är frånvarande i betydande utsträckning från obligatoriska inslag, ska huvudmannen snarast lämna uppgift om detta till hemkommunen (7 kap. 22 §).

Elevens rätt till särskilt stöd och anpassning

Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

Det finns olika orsaker till varför en elev stannar hemma. Det är avgörande att skolan förmår utreda orsakerna för att kunna sätta in åtgärder som leder till att eleven kommer tillbaka. Det kan handlar om särskilt stöd, anpassning och andra åtgärder som ger effekt. Bestämmelserna om särskilt stöd finns i 3 kapitlet Skollagen.

Möjlighet till vitesföreläggande av vårdnadshavare

Det är hemkommunen, det vill säga den kommun där eleven är bosatt, som har ett ansvar för att se till att eleven fullgör sin skolgång. Om eleven inte kommer till skolan är kommunens skarpaste verktyg möjligheten att använda sig av vitesföreläggande, det vill säga föräldrarna måste betala en summa pengar om de inte medverkar till att eleven kommer till skolan. (Prop. 2009/10:165 s. 342)

Om kommunen beslutar om att förelägga vårdnadshavare med vite så bör kommunen först göra en utredning av skälen till att eleven inte fullgör sin skolplikt. I utredningen bör eleven och föräldrarna komma till tals och ge sin syn på situationen.

Elevhälsan

Ofta finns omfattande och sammansatta faktorer och orsaker bakom långvarig frånvaro. Av det skälet kan det finnas anledning att samråda med såväl elevhälsan och i vissa fall också med sociala myndigheter i kommunen eller med ungdomspsykiatrin.

Själva utredningen bör ske i samråd med personal inom elevhälsan. Det är också angeläget att elever och föräldrarna får information om innebörden av att skolplikten inte fullföljs. Utifrån behovet av specialistkompetens kan också andra parter, till exempel Specialpedagogiska Skolmyndigheten bli aktuella.

Skyndsam utredning

Rektorn bör se till att orsaker till frånvaro utreds skyndsamt. Rektorn bör också sätta in konkreta åtgärder med utgångspunkt i den genomförda utredningen för att komma tillrätta med ogiltig frånvaro. Åtgärderna bör följas upp och vid behov bör rektorn pröva andra åtgärder för att komma tillrätta med ogiltig frånvaro. (Skolverkets allmänna råd och kommentarer om arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan, SKOLFS 2012:34)