Grupptryck och könsskillnader hämmar samtal om kontroversiella frågor i skolan

Frågor som är eller kan bli kontroversiella som rör exempelvis jämställdhet, hållbar utveckling och sexuell läggning fördjupas sällan i undervisningen, visar Skolinspektionens granskning. När de ändå diskuteras utgör könsskillnader och etablerade normer ett hinder för att samtalen ska bidra till skolans demokratiuppdrag.

Skolan ska förmedla och stå upp för värden som jämställdhet och allas lika rättigheter. Och i skolans demokratiuppdrag ingår att elever ska lära sig att göra självständiga och välgrundade ställningstaganden. Men Skolinspektionens granskning visar att motsättningar mellan könen hämmar diskussionerna och att frågor som är viktiga för eleverna sällan ges utrymme i undervisningen.  

Skolinspektionen har granskat hur skolor arbetar med ämnesrelaterade frågor som berör skolans värdegrund i samhällskunskap och biologi.

Granskningen visar att kön har stor betydelse när det kommer till samtal i klassrummet om kontroversiella frågor. Pojkarna beskrivs ofta skämta om svåra frågor som exempelvis rasism och abort. Flickor beskrivs tvärtom som seriösa och utvecklande i sina resonemang. Ofta blir det konflikt mellan flickor och pojkar när kontroversiella frågor diskuteras. Trots detta syns inte i Skolinspektionens granskning att lärare arbetar för att bryta könsskillnader.

- Jämställdhetsarbete har bedrivits länge i skolan. Mot den bakgrunden är det mycket oroväckande att traditionella könsrelaterade normer fortsatt inte tydligt bemöts i undervisningen, säger Helén Ängmo, Skolinspektionens generaldirektör. I granskningen ser vi istället mönster som att traditionella roller riskerar att hämma samtalen.

På granskade skolor med hög kvalitet inom området har lärarna ett gemensamt förhållningssätt till värdegrundsarbetet och utvecklar undervisningen tillsammans. Undervisningen präglas också av variation och bredd av arbetssätt för att åstadkomma elevaktivitet, delaktighet och tillitsfulla klassrum. Lärarna har dessutom ofta stöd av elevhälsan. Men detta saknas i många av de skolor vi granskat.

- Skolor behöver se till att demokratiuppdraget präglar undervisningen. I granskningen ser vi att det är vanligt att elever inte får öva på att samtala, ta ställning och pröva olika perspektiv och synssätt. Detta trots att undervisningen ska främja elevernas demokratiska kompetens, säger Karin Lindqvist, utredare på Skolinspektionen.

Intressant är att lärarna på skolorna med särskilt utmanande socioekonomiska förutsättningar ofta har hög beredskap och bra verktyg för demokratiska samtal. Många av dessa skolor har därmed en hög kvalitet i hanteringen av kontroversiella frågor enligt granskningens kvalitetskriterier.

Granskningen har genomförts på 30 skolor med årskurs 8 och 9 hos 28 huvudmän. Sammantaget behöver 21 av 30 granskade skolor utveckla sitt arbete med kontroversiella frågor.

Här kan du läsa rapporten ”Skolans hantering av kontroversiella frågor i undervisningen”

För mer information kontakta

Karin Lindqvist, utredare och rapportskribent 08-586 081 02

Presstjänsten 08-586 080 60