Huvudmannens styrning genom tydlighet i delegering och uppföljning

Upprepade granskningar konstaterar att det finns svagheter i skolhuvudmännens styrning och ledning av verksamheterna. En återkommande svaghet är att det finns en otydlighet i ansvars- och rollfördelningen mellan huvudman, rektor och lärare.

Skolinspektionen har granskat huvudmäns arbete med delegering och uppföljning av delegerade uppgifter.

Den sammanfattande bilden är att ett flertal huvudmän behöver utveckla arbetet med styrning och ledning av grundskoleverksamheten. Hos 24 av 33 verksamheter har Skolinspektionen identifierat områden som behöver utvecklas. Granskningen visar att en utveckling skett i relation till tidigare studier och till riskbilden, men att det behövs ytterligare insatser hos en majoritet av verksamheterna.

Viktigaste iakttagelserna

Bristande samsyn och otydliga förväntningar förekommer

Alla huvudmän i granskningen har en delegationsordning, men många uppgifter delegeras utanför den. Delegering av uppgifter protokollförs ofta, men inte alltid. Frågor som berör kränkande behandling och skolplikten är exempelvis ofta delegerade.

De som delegerar är inte alltid tydliga med vilka förväntningar som finns på arbetet och dess effekter. Huvudmännen har byggt upp strukturer och kommunikationsvägar som gör det möjligt med kontinuerliga samtal om arbetet men många uttrycker att de trots det ibland är osäkra på hur arbetet ska bedrivas och återrapporteras.

Verksamheterna behöver stärka återrapporteringen

En tredjedel av verksamheterna behöver stärka arbetet med att kontrollera den delegering som genomförs. Det är otydligt hos flera huvudmän när, om och hur delegerade uppgifter ska rapporteras till nämnden. Det är inte alltid uttalat vilka uppgifter nämndens politiker ska få rapportering om utan det riskerar att bli slumpmässigt vad politikerna får kännedom om. Ansvar för beslut som fattats på delegation ligger kvar hos den som delegerat och ska återrapporteras till denne.

Skolchefen underlättar och stödjer arbetet med nationella mål

Skolchefens uppdrag formas ofta i dialog med ansvarig nämnd och utifrån skolchefens kännedom om grundskoleverksamheten. Det finns sällan någon dokumenterad beskrivning av skolchefens uppdrag utöver skrivningen i skollagen. De flesta skolchefer är väl insatta i hur verksamheterna fungerar och vad som behöver utvecklas. Delegering till skolcheferna går ofta i ”bakvänd ordning” det vill säga att skolchefen själv föreslår för nämnden vad som behöver delegeras till hen.

Skolcheferna är en viktig länk mellan politiker och profession. Politikerna säger att de nationella målen tidigare självklart fanns i bakhuvudet vid beslutsfattande men nu utgår styrningen tydligare från de nationella målen.

Huvudmän har skapat rutiner för ansvarsfördelning och kommunikation

Trots att ovan beskrivna utvecklingsområden kvarstår kan Skolinspektionen konstatera att huvudmännen har skapat fungerande rutiner för möten och för dialog om arbetet samt är tydliga med vilken funktion som har ansvar för olika uppgifter.

Om granskningen

Granskningen har omfattat 33 kommunala huvudmän för grundskola. I syfte att fånga variation mellan huvudmännen ingår större, medelstora och mindre kommuner. Insamlingen av empiri har i huvudsak skett genom kvalitativa metoder som intervjuer och dokumentstudier.

Detta har vi granskat

Syftet med denna tematiska kvalitetsgranskning har varit att granska att det genom huvudmannens styrning och delegering finns en organisationsstruktur där roller, ansvar och befogenheter är tydliga och förankrade inom huvudmannens organisation. För att uppfylla detta syfte har följande frågor granskats och besvarats:

1. I vilken utsträckning är huvudmannens delegering av uppgifter och återrapporteringskrav tydliggjorda?
2. I vilken utsträckning sker implementering av delegerade uppgifter så att hög följsamhet främjas?
3. I vilken utsträckning kontrollerar huvudmannen delegerade uppgifter för att tillförsäkra en väl genomförd delegering?