Svenska som andraspråk i årskurs 7–9

Resultaten i svenska som andraspråk är låga och det är stora skillnader i måluppfyllelse mellan flickor och pojkar. En stor del av undervisningen genomförs av obehöriga lärare och i riskbilden finns även tidigare studier som pekar på problem kring bedömningen av vilka elever som ska läsa ämnet. Det finns därför en risk att eleverna inte får en undervisning av god kvalitet.

Skolverkets statistik från läsåret 2018/19 visar att endast 63,6 procent av eleverna som läser ämnet i årskurs 9 har fått godkänt betyg (A–E), vilket är lägst andel av alla grundskoleämnen. Detsamma gäller för nyanlända elever där 41 procent fått godkänt betyg i ämnet. Sett över tid visar betygsstatistiken att andelen elever som uppnått kunskapskraven i ämnet i årskurs 9 stadigt har minskat sedan 2006 då det var cirka 80 procent av eleverna som fick ett godkänt betyg.

Därtill visar Skolverkets statistik för läsåret 2018/19 att andelen behöriga lärare i ämnet är bland den lägsta jämfört med övriga ämnen. Andelen behöriga lärare är 48,0 procent, vilket kan jämföras med ämnet svenska där 78,9 procent av lärarna är behöriga. Av samtliga lärare i årskurs 7–9 är 73,2 procent behöriga.

Detta har vi granskat

Skolinspektionen har granskat undervisningen i svenska som andraspråk i årskurs 7–9. Förutom själva undervisningen har vi också granskat i vilken utsträckning rektorn skapar förutsättningar för en undervisning av hög kvalitet. Hur och med vilken kvalitet rektorn bedömer och beslutar vilka elever som behöver läsa ämnet har också ingått i granskningen. Skolinspektionen har besökt 30 skolor.

Viktigaste iakttagelserna

• På majoriteten av skolorna görs ofullständiga bedömningar av elevers behov
• På flertalet skolor finns svagheter i rektors ledning och utveckling av ämnet 
• Flera skolor har hög kvalitet i undervisningen men på mer än hälften behöver den delvis utvecklas: 

- På några skolor får en del elever undervisning i ämnet svenska istället
- Undervisningen saknar ofta ett andraspråksperspektiv 
- Undervisningen planeras inte alltid utifrån att eleverna ska få många tillfällen att muntligen kommunicera

Granskningen har fokuserat på följande frågeställningar:

1. I vilken utsträckning skapar rektor organisatoriska förutsättningar för att undervisningen i svenska som andraspråk ska bedrivas med god kvalitet?
2. I vilken utsträckning gör rektor en bedömning av god kvalitet avseende elevernas behov av svenska som andraspråk? 
3. I vilken utsträckning genomförs undervisningen i svenska som andraspråk enligt kursplanen och med god kvalitet?