Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen AD/HD
Skolorna behöver bli bättre på att kartlägga behov och förutsättningar hos elever med funktionsnedsättningen AD/HD för att kunna anpassa undervisningen efter varje elevs individuella behov. Skolorna behöver också bli bättre på att följa upp resultaten av de åtgärder som vidtas för att förbättra elevernas skolsituation.
Den här rapporten redovisar resultatet av Skolinspektionens kvalitetsgranskning av skolsituationen för 21 elever med diagnosen AD/HD i årskurserna 7 och 8. Fem skolhuvudmän med tillsammans åtta skolor har omfattats av granskningen. Rapporten vänder sig till huvudmän och skolor samt elever och vårdnadshavare.
Skolinspektionens slutsats efter granskningen är att det behöver ske en förbättring i kartläggning av elevers individuella behov och i anpassningar i elevernas skolsituation. Granskningen visar att de aktuella skolorna endast i begränsad omfattning kartlägger och analyserar elevernas individuella behov och förutsättningar för lärandet. Genomgående på samtliga skolor är att det finns brister i arbetet med att uppmärksamma och utreda elever i behov av stöd eller särskilt stöd.
Skolorna behöver även förbättra sitt arbete med att följa upp och utvärdera de insatser som genomförs. Utifrån granskningens resultat finns fog att anta att skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen AD/HD kan förbättras om huvudmän, rektorer och lärare på ett mer strukturerat och systematiskt sätt arbetar med kartläggning, anpassning av undervisning och övrig skolmiljö samt med uppföljning.
Specialpedagogisk kompetens saknas
Vidare visar granskningen att det vid vissa skolor saknas specialpedagogisk kompetens. Vid dessa skolor uttrycker de lärare som ska genomföra kartläggningar och pedagogiska utredningar ett behov av vägledning i det arbetet. Risken med avsaknaden av specialpedagogisk kompetens är att elevernas skolsituation inte blir belyst ur ett helhetsperspektiv och att eleverna som en konsekvens av det inte får det stöd de behöver för att klara av sin skolvardag.
Information behöver förmedlas bättre och tydligare
Det varierar mellan skolorna på vilket sätt de tillvaratar och delger den information som finns om elevernas behov. Detta betyder att relevant information om eleverna inte når alla undervisande lärare och att eleverna inte får de anpassningar som de har behov av för att kunna tillgodogöra sig innehållet på lektionerna och utbildningen i stort. Alla undervisande lärare behöver få veta vad som är viktigt för elevens lärande, exempelvis om eleven behöver påminnelse om läxor, tydligare och kortare arbetsuppgifter eller möjlighet till pauser.
Vårdnadshavarna behöver vara delaktiga i kartläggning
Granskningen har också visat att elevernas och vårdnadshavarnas möjligheter till delaktighet i kartläggningen behöver förbättras för att kunskapen om elevernas förutsättningar ska kunna öka. Vidare visar granskningen att vårdnadshavare upplever att de får ta ett alltför stort ansvar för sitt barns skolgång.
Anpassningar är ofta för generella för att möta elevers individuella behov
De anpassningar som genomförs för eleverna är inte alltid de anpassningar som eleverna bäst behöver, utan skolorna använder ofta generella och allmängiltiga lösningar. Det finns en medvetenhet hos rektor och personal om att ramar, avgränsningar och förutsägbarhet är extra viktigt för elever med funktionsnedsättningen AD/HD. Denna medvetenhet resulterar dock ofta endast i ett slags "basanpassning" som består i att lärarna försöker genomföra tydliga inledningar och avslut av lektionerna. Detta är inte tillräckligt för att möta de enskilda elevernas individuella behov. Vissa elever med funktionsnedsättningen AD/HD kan vara i behov av extra tydliga ramar medan andra elever med samma funktionsnedsättning inte har samma behov av avgränsningar och förutsägbarhet eller behöver andra anpassningar som inte primärt har med strukturen att göra. En av anledningarna till att skolorna inte genomför den anpassning som behövs är att elevernas behov och förutsättningar i vissa fall inte har kartlagts. I andra fall beror det på att resurser saknas på skolan för att ge eleverna vad de behöver. Svagheter i organisationen såsom bristande samordning och ett otydligt ansvarsförhållande gör också att insatser uteblir. Skolorna behöver ta ett större ansvar för dessa elevers skolgång.