Skolinspektionen gör fler oanmälda besök

Skolinspektionen har fått i uppdrag av regeringen att göra fler oanmälda besök på skolor och hos skolhuvudmän. Här berättar vi om hur ett sådant inspektionsbesök går till, vad vi tittar på och hur vi väljer ut vilka skolor som vi ska besöka.

Skolinspektionen genomför varje år runt 1 500 besök på skolor och hos skolhuvudmän runt om i landet. Oftast genomförs besöken föranmälda, vi talar om redan i förväg när vi kommer att besöka verksamheten och vad besöket innebär. Men i vissa fall är det mer ändamålsenligt att genomföra besöket oanmält.

– Skolinspektionen har som tillsynsmyndighet möjlighet att komma oanmält och kan granska såväl lektioner som skolmiljön. Oanmälda besök är ett viktigt verktyg som vi liksom flera andra tillsynsmyndigheter kan använda i vissa inspektioner, säger Helén Ängmo, generaldirektör på Skolinspektionen. Syftet är att tillsyn i staten ska kunna variera metoder för att vara så effektiv som möjligt.

Skolinspektionen gör nu fler oanmälda besök

Skolinspektionen har i år fått i uppdrag av regeringen att öka andelen oanmälda besök. Ett oanmält besök innebär att vi inte meddelar vår ankomst i förväg eller att det sker med mycket kort varsel. Oanmälda besök innebär vanligen dokumentstudier och besök i utbildningsverksamheten.

Två av Skolinspektionens tillsynsformer är planerad och riktad tillsyn. Här utgår vi antingen från uppgifter som vi fått in om att det kan finnas missförhållanden, eller att vi bedömer att det finns risker på som till exempel låga kunskapsresultat eller otrygghet. Men en risk behöver inte ge anledning till ett oanmält besök. Enligt enhetschef Anna Bergqvist är det en sammantagen bedömning av olika faktorer och omständigheter som vägs in när vi fattar beslut om att genomföra oanmält besök.

– Det kan bland annat bero på att myndigheten fått in allvarliga uppgifter om missförhållanden som gör ett oanmält besök nödvändigt. Det kan också handla om att vi har fått kunskap om att det förekommer sådant som vi med största sannolikhet inte kommer att upptäcka vid ett anmält besök, till exempel lärarlösa lektioner eller allvarliga brister i trygghet och studiero. Då kan det vara lämpligt med ett oanmält besök, säger Anna Bergqvist.

Det kan också finnas anledning att göra ett oanmält besök om vi har fått signaler från personal eller lärare om att verksamheten vid tidigare besök instruerat elever eller lärare om vad de ska säga till Skolinspektionen.

– Man kanske i förväg riggat lektioner på ett fördelaktigt sätt, eller flyttat personella, materiella eller ekonomiska resurser mellan huvudmannens olika enheter inför vårt besök, säger Anna.

Men Skolinspektionen kan besöka verksamheten oanmält även om det inte handlar om specifika uppgifter, signaler eller att myndigheten bedömer att det finns risker.

– Till exempel så har vi flera tematiska granskningar där vi har valt att använda oanmälda besök då det bedömts vara relevant för det tema vi granskar, framhåller Anna.

Fördelar med oanmälda besök

Ett oanmält besök kan innebära en del utmaningar för en inspektionsmyndighet.

– Oanmälda besök kräver en god planering och en tydlig avgränsning av vad vi ska titta på. Att vi är medvetna om att de personer vi vill träffa kanske inte är på plats eller att skolan kan ha en friluftsdag. Det måste vi ha med i vår avvägning, säger Anna.

Skolinspektionen har redan ökat antalet oanmälda besök. Vilka fördelar finns?

– En fördel är att vi får se en vardaglig och autentisk bild av verksamheten, säger Anna Bergqvist. Vetskapen om att vi kan komma oanmält kan ju också ha en preventiv effekt – att man ser till att verksamheten alltid följer skolförfattningarna, inte bara inför en tillsyn. När vi samlar in och/eller granskar dokument på plats vid ett oanmält besök får vi i regel se de dokument som faktiskt används, snarare än de dokument som kan ha upprättats inför ett anmält besök.