Så här följer Skolinspektionen upp nya fristående skolor genom etableringskontroller

Alla som vill starta en ny fristående skola måste ansöka om detta hos Skolinspektionen. Innan en skola startar upp gör vi även en etableringskontroll. Men hur går en sådan till och vad är det vi kontrollerar? Vad händer om en huvudman inte lever upp till det den åtagit sig i ansökan? Här förklarar vi hur Skolinspektionen arbetar med etableringskontroller och vad det är vi tittar på.

Den som vill starta en ny fristående skola eller utöka verksamheten på en befintlig skola måste ansöka om detta hos Skolinspektionen. Om vi godkänner ansökan gör vi en etableringskontroll innan utbildningen får starta. Syftet med etableringskontrollen är att se till att huvudmännen har förutsättningar att starta den verksamhet som de har fått tillstånd för att bedriva och att de har möjlighet att ge elever en god utbildning i en trygg miljö.

Utredaren Sara Angeria arbetar med etableringskontroller på Skolinspektionen. Här ger hon svar på några av de viktigaste frågorna kring myndighetens etableringskontroller.  

Vad är det vi kontrollerar när vi följer upp en skola som fått godkänt att starta skolverksamhet?
– Lite kortfattat tittar vi på om huvudmannen har förutsättningar för att starta utbildningen vid den aktuella skolenheten. Bland annat att huvudmannen har ordnat ändamålsenliga lokaler och utrustning, har anställt lärare som har legitimation och är behöriga för den undervisning de ska bedriva och att det finns tillgång till elevhälsa för eleverna. Ibland görs också en prövning av ekonomiska förutsättningar och/ eller en ägar- och ledningsprövning.

Vad är skillnaden mellan att granska en skola vid ansökan och att följa upp med en etableringskontroll?
– Vid ansökan beskriver huvudmannen hur de avser att bedriva verksamheten, deras plan för det. Huvudmannen har därefter ett par år på sig att starta den verksamhet som de har fått tillstånd för, vilket vi gör en tillsyn i etableringskontrollen. I detta läge har huvudmannen till exempel påbörjat rekrytering av lärare. Det ska vara klart vid skolstart. Hur de sedan arbetar på skolenheten tittar vi på i en tillsyn under första verksamhetsåret.

Finns det några återkommande brister och är det något som sticker ut i år?
– Något som ofta återkommer och som vi förelägger på är brister när det gäller lokaler och legitimerade/behöriga lärare. I de allra flesta fall har man rättat till bristerna innan skolstarten.

Hur ser samarbetet med huvudmannen ut under kontrollen?
– Eftersom huvudmannen behöver svara på en del frågor, skicka in underlag och ibland visa upp lokalerna under en ganska kort period är min bild att huvudmannen och utredaren har en bra kontakt, huvudmännen är samarbetsvilliga. Vi erbjuder också huvudmän som avser att starta verksamhet ett informationstillfälle innan etableringskontrollen. Vid det tillfället brukar jag berätta om tidplanen, vad vi brukar begära in för underlag och vilka ”deadlines” som finns. 

Vad händer om en huvudman inte lever upp till det den åtagit sig i ansökan?
– Då kan Skolinspektionen förelägga och huvudmannen har då ofta bara några veckor på sig att se till att bristerna rättas till, vilket vanligtvis sker. Skolinspektionen kan också förelägga om vite eller återkalla tillstånd efter föreläggande om det är allvarliga brister som huvudmannen inte har rättat till. Skolinspektionen kan också direktåterkalla tillstånd men det är ovanligt. Det kan då handla om att huvudmannen helt saknar lokaler eller personal.

Hur vet vi att vi har fått en korrekt bild av verksamheten vid kontrolltillfället?
– Vi får in underlag men vi besöker också vissa verksamheters lokaler och genomför intervjuer med huvudmän. Att huvudmannen sedan följer skolförfattningarna har vi möjlighet att titta på i en tillsyn under första verksamhetsåret.

Vad betyder etableringskontrollerna för elever och vårdnadshavare?
– Att det inför att en skola startar har gjorts en noggrann kontroll i syfte att säkerställa att elever kommer att ges en fullgod utbildning från start.

Har vi lärt oss något vid kontrollerna som förändrat vårt arbetssätt?
– Som jag nämnde försöker utredarna ha en god kontakt med huvudmännen. Det är mycket som ska vara plats inför skolstart och det är viktigt att man kan visa för oss att man till exempel har lokaler färdigställda. Är det så att man väntar på ett slutligt besked om bygglov som en sista pusselbit så vet huvudmännen ofta vilket datum de väntas få ett sådan besked och meddelar det. 

Vad är det viktigaste en huvudman behöver känna till om etableringskontrollen?
– Att huvudmän behöver lämna besked om de avser att starta verksamheten. Det är också ganska korta tidsfrister och det är bra att man kan ha en kontakt med den utredare som har hand om ärendet.