Kontroversiella frågor är en viktig del i undervisningen
Det är viktigt att lärare tar upp frågor som kan vara kontroversiella i undervisningen, som till exempel miljöfrågor, sexuell läggning, eller rasism. Då utvecklar eleverna de kunskaper och värden de behöver för ett aktivt och demokratiskt medborgarskap. Men Skolinspektionens granskning visar att det finns risk att lärare undviker dessa slags frågor, bland annat av rädsla för konflikter.
Skolinspektionen har granskat hur 30 skolor arbetar med frågor som är eller kan bli kontroversiella i ämnena samhällskunskap och biologi i årskurs 8 och 9. Det kan till exempel handla om politik, homosexualitet, invandring, abort eller bensinpriser. Vad som blir kontroversiellt i ett klassrum varierar och beror på situation och erfarenheter. I granskningen ingår också hur skolorna bedriver det övergripande värdegrundsarbetet, vilket stöd lärarna har tillgång till och hur lärarna samarbetar med undervisning och kontroversiella frågor.
Av de 30 granskade skolorna har 21 behov av utveckling inom området. Det är mycket vanligt att elever beskriver att de drar sig för att säga vad de tycker inför klasskamrater. Normbildning, konsensuskultur och upplevd otrygghet visar sig i alla typer av granskade skolor. Som en konsekvens av detta får eleverna sällan får öva på att ta ställning och delta i samtal där de med hjälp av lärarens handledning får möta och pröva olika perspektiv och synssätt.
– Många skolor behöver arbeta för att skapa tillit i klassrummet och låta kontroversiella frågor rymmas i undervisningen. Lärare behöver öka medvetenheten om normer och arbeta för att bryta könsskillnader i klassrummet, säger Karin Lindqvist som skrivit rapporten.
I en tredjedel av skolorna har Skolinspektionen gjort bedömningen att hanteringen av kontroversiella frågor i undervisningen håller hög kvalitet. Flera av dessa ligger i så kallade utsatta områden. Gemensamt för skolor med hög kvalitet i hanterandet av kontroversiella frågor är att de tydligt prioriterat arbetet med värdegrundsfrågor.
– I granskningen ser vi att de skolor som har särskilt utmanande socioekonomiska förutsättningar ofta arbetar mer aktivt med kontroversiella frågor, berättar Karin Lindqvist.
