Till huvudinnehåll
Logga in

Förutsättningar för godkännande

Skolinspektionen prövar ansökningar om att starta fristående skola utifrån de krav som framgår av skollagen och andra tillämpliga författningar.

Förutsättningarna som krävs för att få godkännande som huvudman och klartecken för att starta skola från Skolinspektionen framgår av 2 kap. 5 § skollagen.

När en ansökan kommer in kontrollerar Skolinspektionen att ansökan är behörigt inskickad och att avgiften är betald. Därefter skickas ansökan på remiss till berörda kommuner och Skolinspektionen prövar ansökan.

Nedan kan du läsa mer om de förutsättningar som måste vara uppfyllda för att få en ansökan beviljad.

Ägar- och ledningsprövning

För godkännande som huvudman kräver skollagen att ägar- och ledningskretsen för den sökande organisationen har erfarenhet eller på annat sätt förvärvad insikt i de föreskrifter som gäller för skolverksamheten samt är lämplig att bedriva denna.

Läs mer om Skolinspektionens ägar- och ledningsprövning

Ekonomiska förutsättningar

För godkännande som huvudman ska sökande har ekonomiska förutsättningar att starta upp och bedriva planerad utbildning med god kvalitet. Det kräver bland annat att sökande kan visa att medel för nödvändiga investeringar finns, att eventuella underskott kan hanteras och att det finns ett stabilt elevunderlag. 

En elevprognos ska visa att sökanden får ett tillräckligt stort elevantal för att verksamheten ska kunna startas upp och bedrivas långsiktigt. Bristande elevprognos är ett vanligt skäl till avslag av ansökningar om att starta eller utöka fristående skola.

Den som ansöker ska visa att det finns ett riktat intresse från relevant målgrupp, det vill säga elever i rätt ålder boende i området, till den planerade utbildningen och skolenheten.

Av undersökningen ska det framgå:

  • Vem som ställer frågorna.
  • Var utbildningen och skolan är tänkt att etableras.
  • Vilken utbildning och skola det handlar om (fristående skola samt årskurs/program och inriktning).
  • Hur och när intresseundersökningen har genomförts.
  • Vilka som tillfrågas.
  • Svaren på intresseundersökningen exempelvis redovisade per sökt årskurs.

Elevernas efterfrågan och arbetsmarknadens behov

Vid ansökan om att starta gymnasieskola kräver skollagen att den eller de planerade utbildningarna dels svarar mot elevernas efterfrågan, dels fyller ett arbetsmarknadsbehov.

Skolinspektionen använder sig av Skolverkets regionala planeringsunderlag vid bedömning av ansökningar om nyetablering eller utökning av gymnasieskola.

Läs på Skolverket.se om de regionala planeringsunderlagen.

Från och med ansökningsomgången 2024 kräver skollagen att nya gymnasieutbildningar ska svara mot elevernas efterfrågan och fylla ett arbetsmarknadsbehov. I ansökningsomgången 2024 var det den mest förekommande grunden för avslag i ansökningar om nyetablering eller utökning av gymnasieskola.

En sökande behöver i ansökan visa att den planerade utbildningen uppfyller de nya kraven för att starta ny gymnasieutbildning.

Övriga förutsättningar

Utöver ovan förutsättningar behöver sökande visa att de kommer ha förutsättningar på plats i tid till planerad start av utbildningen. Det handlar exempelvis om att ha tillgång till ändamålsenliga lokaler, personal samt i övrigt ha rutiner, systematiskt kvalitetsarbete och stödstrukturer i enlighet med skollagens krav.

Av ansökningshandlingarna på Mina sidor framgår i detalj vad sökande behöver redogöra för.

Hinder för godkännande

Även om sökande uppfyller ovan förutsättningar kräver skollagen att den planerade utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas.

Vid ansökan om gymnasieskola och anpassad gymnasieskola beaktas även närliggande kommuner. Skolinspektionen tar också hänsyn till eventuella samverkansavtal.

Ett exempel på påtagliga negativa följder är om en nyetablering av en fristående skola medför att en landsorts- eller glesbygdskommun tvingas lägga ned en redan befintlig skola och detta medför att avståndet till närmaste kommunala skola avsevärt ökar för elever i någon del av kommunen. Ett annat exempel är om etableringen av en fristående skola påverkar kommunens skolorganisation och medför betydande kostnadsökningar som är bestående.

Ansökan skickas på remiss till den kommun där skolan är planerad att vara belägen och vid ansökan om gymnasieutbildning eller anpassad gymnasieutbildning även till närliggande kommuner. I remissvaret lämnar kommunerna bland annat in uppgifter om skolväsendet i kommunen och i ett yttrande sin syn på ansökan. Dessa underlag ligger sedan till grund för om den planerade nyetableringen i ansökan medför påtagliga negativa följder för eleverna eller för kommunen.

Sökande ges möjlighet att lämna synpunkter över kommunernas yttrande.

Beslut

Skolinspektionen ska, om möjligt, fatta beslut innan den 1 oktober kalenderåret innan utbildningen ska starta.

Vid godkännande mejlar Skolinspektionen som huvudregel beslutet till kontaktpersonen. Beslutet skickas också till berörda kommuner, Centrala Studiemedelsnämnden och Skolverket.

Om en ansökan avvisas eller avslås kan beslutet överklagas till förvaltningsrätten. Information om detta finns i beslutet.

Dela sidan

Senast uppdaterad: 22 oktober 2024